Undersökningen kommer från forskningsprogrammet Sustainable Investment Research Platform, som finansieras av statliga stiftelsen Mistra, och Umeå universitet.

I undersökningen har man kontrollerat 4 046 styrelseledamöter från bolag noterade på Stockholmsbörsen mot Brottförebyggande rådets lagföringsregister. 901 av dessa styrelseledamöter, vilket motsvarar 22 procent, är dömda för brott.

Totalt har 90 procent av alla Stockholmsbörsens bolag minst en styrelseledamot som har dömts för ett brott. De brott som undersökningen har tagit hänsyn till är alla av grövre karaktär än exempelvis parkeringsböter eller fortkörning.

De tidigare dömda styrelsemedlemmarna finns enligt undersökningen i alla typer av bolag. En särskilt stor andel av brotten utgörs av vårdslöshet och onykterhet i trafiken. Andra brott som svenska börsbolags styrelsemedlemmar har dömts för är trolöshet mot huvudman, stöld, ekonomisk brottslighet, ofredande, olaga intrång och våldsbrott.

Henrik Nilsson, som är en av personerna bakom undersökningen menar att även mindre brott påverkar en persons framtida beteende.

"Är man en risktagare privat så är sannolikheten stor att personen även tar oövervägda eller överdrivna risker i sitt styrelseuppdrag", säger Henrik Nilsson.

Han pekar på att det till och med går att se skillnader mellan ett företag med flera styrelseledamöter dömda för brott och ett företag med få eller ingen person dömd för brott. Skillnaden i lönsamhet är tio procentenheter.

Enligt rapporten är styrelseledamöter dömda för brott sämre på att styra och kontrollera bolagets ledning, fattar ofta strategiska beslut med hög risk och har sämre kvalitet på bolagets redovisning.