När Fredrik Reinfeldt i vintras talade om en 75-årig pensionsålder väcktes något av ett ramaskri i Sverige. Men när debatten om pensionsåldern väl sjunkit in hos både allmänhet och pensionsexperter, så verkar de allra flesta acceptera det faktum att vi ju lever längre, och därför måste vi arbeta längre.

Så långt som till 75 år vet ingen. Inte heller hur en höjning av pensionsåldern ska gå till, om den överhuvudtaget går att göra. Därför görs just nu en utredning på temat, vars delbetänkande presenterades på torsdagen.

Idag finns ingen formell pensionsålder i Sverige. 65-årsgränsen togs bort i samband med den stora pensionsreform som gjordes för några år sedan. Fortfarande går dock 70 procent av alla svenskar i pension vid just 65-års ålder. Det är detta man vill ändra på.

Viktoria Bergström och Anna Hessel har regeringens uppdrag att analysera möjligheter och hinder för att göra det. De säger sig båda se "goda möjligheter" för en höjd pensionsålder i Sverige.

"Våra äldre blir allt friskare, smartare och mer välutbildade. Åldergränsen 65 år markerar därför inte längre någon skiljelinje mellan hälsa och ohälsa. Den gränsen kan snaras sägas gå vid 70 år numera", säger Victoria Bergström.

Men att höja pensionsåldern är inte så enkelt att bara göra i ett svep. För trots att äldre har den fysiska möjligheten att arbeta längre, så är det inte säkert att arbetsgivarna är med på noterna.

"Det finns en okunskap och en ovilja att anpassa arbetet efter äldre arbetskraft hos arbetsgivarna", säger Viktoria Bergström och nämner ordet "ålderism", ett begrepp som socialförsäkringsminister Ulf Kristersson myntade för att sätta ord på det faktum att arbetsgivare idag verkar föredra yngre arbetskraft.

Något som ytterligare försvårar de äldres anställningsbarhet är att de ofta är dyra för arbetsgivaren att anställa. Det beror på att många äldre fortfarande har förmånsbestämd tjänstepension, som innebär att personen är garanterad en viss procentsats av slutlönen vid pensionering. Pengarna ligger som en skuld hos den aktuella arbetsgivaren. Läs här om Lars, 53 år, som nekades anställning för att arbetsgivaren tyckte att hans pensionsplan blev för dyr.

Utredarna Viktoria Bergström och Anna Hessel anser av denna anledning att tjänstepensionssystemet måste ses över. Också av den anledningen att förmånlig tjänstepension, som inom många avtal kan tas ut redan från 55 års ålder, gör att det för många helt enkelt inte lönar sig att arbeta längre.

"De ekonomiska incitamenten saknas. Det gäller även vid låginkomstjobb, där inkomsten helt enkelt blir lägre om du skulle fortsätta jobba än om du skulle få statlig garantipension", säger Anna Hessel.

Många låginkomstjobb är fysiskt tunga jobb, inom exempelvis industrin eller vården. För dessa är det svårare att förlänga arbetslivet.

"Här är arbetsmiljön en utmaning. I en undersökning vi gjort tillsammans med Pensionsmyndigheten framkommer det dock att många är positivt inställda till att arbeta längre om arbetsmiljön förbättras. Möjligheten att jobba deltid är också en faktor som kan få folk att tänka sig att arbeta längre", berättar Anna Hessel.

Både Anna Hessel och Viktoria Begström är överens om att pensionsåldern måste höjas i någon form. På frågan om vad som är den viktigaste utmaningen av alla för att göra detta svarar Anna Hessel:

"Efterfrågan från arbetsgivare och deras attityd. Det är den största utmaningen."

Den analys som presenterades på torsdagen överlämnas nu till regeringen och till Riksdagens pensionsgrupp, som ska fortsätta utredningsarbetet. Pensionsåldersutredningen i sin helhet beräknas vara klar om ett år.