Villkoren i stödpaketet till Cypern förändrar inte den generella synen på euroområdet just nu även om det innebär en "haircut" på insättningar, men bär samtidigt med sig mer långsiktiga risker. Det skriver Nordea i en kommentar på måndagen.

Eurogruppen enades på fredagskvällen om ett räddningspaket för Cypern på 10 miljarder euro. I uppgörelsen ingår också en skatt på banksparares insättningar som totalt inbringar 5,8 miljarder, där sparares innehav under 100.000 euro beskattas med 6,75 procent och innehav däröver med 9,9 procent.

Enligt Nordea finns det inga skäl att vänta sig en allvarlig smittspridning eller direkta "bank runs" i periferin för närvarande. Bankerna har mycket likviditet med obegränsade villkor från ECB och trycket på regeringarna i periferin har minskat i och med ECB:s spärr (med programmet för tillgångsköp, OMT).

Samtidigt finns det mer långsiktiga risker, med implikationer på flera områden.

Politikerna ändrar reglerna hela tiden och eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem vill inte uttryckligen utesluta en haircut för bankinsättningar i andra länder bortom Cypern, utan säger endast att detta är ett "specialfall", ett uttalande som i sig inte har så mycket värde.

Insättare i framtida krisländer kommer att vara mer angelägna om att ta ut sina insättningar, vilket ökar risken för att insättare tar ut sina tillgodohavanden, "bank runs".

Länken mellan svaga stater och svaga banksektorer håller också på att återetableras. Om staterna är svaga så är insättningarna mindre säkra, även under insättningsgarantins gräns på 100.000 euro, eftersom denna garanti inte är någon garanti längre. Åtgärden kommer också att ha en bredare inverkan på den upplevda kreditstyrkan hos bankerna, vilket Moody's redan varnat för.

Allmänhetens misstro mot euroområdet politiker kommer troligen också att öka ytterligare, och det kommer fler val framöver som kräver bevakning.

Sprickan mellan kärnan och periferin i euroområdet kommer dessutom att fördjupas. Tyskland (och Finland, Slovakien och Nederländerna i mindre utsträckning) håller på att skärpa sin hållning. Efter att ha tvingats lätta på besparingspolitiken, så vägrar de att ge vika vad gäller villkoren för stödpaket, skriver Nordea.

Danske Markets skriver i ett marknadsbrev att en negativ reaktion på marknaderna är att vänta. Om investerare lyckas hålla fast vid känslan att skuldkrisen till största delen är bakom oss, så kan marknaderna kanske lugna ner sig efter en negativ initial reaktion.

"Om inte, så kan detta bli början på en mer betydande period av 'risk av'. Ett negativt sentiment kan få bränsle av bevis för 'bank runs' inom eller utanför Cypern. Spekulation om att detta höjer ribban för hjälp från ESM och därmed för ECB:s OMT-program kan stärka det negativa sentimentet", skriver Danske Bank.

Även om andra marknader stabiliseras, så kan det komma en korrektion om 5-10 procent på aktiemarknaderna. Aktiemarknaderna har sett ett betydande rally och Cypern-uppgörelsen kan ses som en "ursäkt" för en korrektion.

"Om Cyperns parlament inte kan komma överens om stödpaketet så lämnas vi med än större osäkerhet och en direkt avsäljning av tillgångarna i periferin kan inte uteslutas. Om spreadarna för periferin börjar stiga till ohållbara nivåer, så tror vi att Spanien och/eller Italien så småningom kan be ESM om hjälp och ECB aktivera sitt OMT-program med betydande kraft tills marknaderna lugnar ned sig", skriver Danske Bank.

Peter Sidorow, ekonom på Deutsche Bank, noterar i ett kundbrev att överenskommelsen signalerar "ett starkare åtagande i Europa för statlig stabilitet i periferin".

"Men det kan mer än motverkas av spridningsriskerna som insättningsskatten kan utgöra för den finansiella stabiliteten", skriver Peter Sidorow.

Deutsche Bank räknar inte med att EU-uppgörelsen kommer att leda till någon omedelbar kapitalflykt från banker i euroområdets periferländer, men "ribban kan nu vara lägre i händelse av en framtida bankkris. Kraftfullare steg mot bankunionen behövs för att motverka denna risk".