Kapacitet i lagren i Cushing, leveranspunkt för WTI-oljan, i kombination med oljepotentaternas agerande samt virusets fortsatta härjning är vad som fäller avgörandet för fortsättningen kring den aldrig förr skådade prisutvecklingen.

För närvarande är lagren i Cushing fyllda till runt 80 procent, lager som i förra veckan steg med 9 procent. Om den takten håller i sig kommer allt annat lika en ny kollaps vara ofrånkomlig om drygt två veckor, enligt flera handlare och analytiker.

Hoppet står till att oljejättar som Exxon Mobil och Chevron stoppar sin produktion så att trycket i de just nu hårt ansträngda pipelinenäten lättar. Storbolagen har till skillnad från mindre bolag hittills varit avogt inställda till strypt produktion, vilket framgick vid en myndighetsledd debatt i Texas i förra veckan.

Många pannor lades i djupa veck på måndagen, då det amerikanska oljepriset föll till som lägst -40 dollar per fat. Ett liknande scenario har aldrig utspelat sig.

"Alla försökte sälja, men på andra sidan fanns bara ett ekande hålrum utan köpare", konstaterade Price Futures Groups analytiker Phil Flynn.

Förklaringen ligger i att till skillnad från Nordsjöoljan Brent, vars pris bestäms i handel med finansiella innehav som bara finns på papper, levereras WTI-oljan fysiskt till den innehavare som sitter på kontraktet när löptiden är slut.

Det var det kontrakt som löpte ut på tisdagen som vände under noll - kort sagt för att ingen ville ha oljan. Det medförde att innehavare tvingades erbjuda betalning till den som kunde tänka sig att ta emot oljeleveranser.

Det som skedde kan jämföras med aktiefenomenet som kallas "short squeeze" - där blankare tvingas köpa tillbaka aktier som lånats och sålts och skapar en brant uppgång i kursen för den aktuella aktien.

Världens oljekonsumtion låg innan pandemikrisen kring 100 miljoner fat per dag, men när upp till 30 miljoner fat per dag rycktes bort samtidigt som ett priskrig med öppna kranar hos vanligtvis produktionshämmande kartellmedlemmar inom Opec+ eskalerade finns nu ett kraftigt överutbud att ta av.

Den sans Opec+ kom fram till i påskhelgen, då de priskrigande parterna Saudiarabien och Ryssland enades om utbudsminskningar på 9,7 miljoner fat per dag från och med maj, väger lätt i sammanhanget efter ett priskrig som löpt över en månad då utbudsökningen var klart högre, enligt flera samstämmiga analyser.

Saudiarabien passade på måndagskvällen över bollen till Ryssland genom att tillkännage att landet är villigt att vidta utbudssänkningarna omedelbart. Samtidigt gick USA:s president Donald Trump ut och proklamerade att landets strategiska lager ska fyllas upp för att lätta på lagerbördan.

På tisdagsmorgonen handlades spotpriset för WTI-oljan till dryga 21 dollar, medan Brentpriset låg kring 25 dollar.