Donald Trumps nya handelsavtal med EU är mindre hårt än många befarade, men långt ifrån ofarligt för Europas ekonomi. Det säger Nicola Mai, analytiker inom statskrediter på kapitalförvaltningsbolaget Pimco i London.

"Jag tror att Trumps nuvarande handelspolitik kommer att försvaga tillväxten i eurozonen med nästan en procentenhet under det kommande året, jämfört med ett scenario utan handelskrig och utan ökade tullar”, säger han till Placera.

Mai uppskattar att ungefär hälften av den negativa effekten kommer från tullarnas direkta påverkan på nettohandeln och hälften från den osäkerhet som dämpar företagsinvesteringar.

Avtalet innebär 15 % tullar på den stora majoriteten av EU‑varor.

”Om man hade sett det här för sex månader sedan hade man nog tänkt: ’Oj, det är väldigt aggressivt.’ Men i jämförelse med de senaste förväntningarna är det faktiskt inte så illa, skulle man kunna hävda.”

Svårt att hålla avtalet

Nicola Mai påpekar samtidigt att det finns delar av handelsavtalet som är svåra att genomföra fullt ut.

EU har bland annat lovat att köpa energi från USA för 750 mdr dollar över tre år, en volym som skulle kräva en tredubbling av dagens nivåer. Man har även förbundit sig att investera 600 mdr dollar i USA, något som i praktiken är beroende av privata bolags beslut. Dessutom kan EU‑kommissionen inte tvinga medlemsländerna att uppfylla alla delar, till exempel när det gäller militära inköp.

”Jag tror det finns risker. Det kommer att bli en viss underleverans på dessa åtaganden. Och frågan är då om president Trump kommer vilja ta upp det och skapa mer friktion, det blir ett politiskt beslut. Men om han skulle vilja kommer det troligtvis finnas element som kan motivera det", säger Nicola Mai.

Att EU i avtalet gick med på att inte svara med motåtgärder ser han som en vänlig gest. Men även om det finns en vilja att samarbeta konstaterar Mai att relationerna blivit mer komplicerade.

Så agerar centralbankerna framåt

Generellt slår tullpolitiken asymmetriskt mellan USA och omvärlden, menar Nicola Mai.

"I termer av tillväxt försvagar det alla, men i USA kan det initialt leda till ett inflationsuppsving när tullarna förs över på konsumenterna, vilket bromsar Fed:s räntesänkningar i jämförelse med andra centralbanker."

I slutet av förra veckan kom den viktiga amerikanska jobbsiffran non‑farm payrolls, som visar hur många nya jobb som skapats utanför jordbrukssektorn. Den var svag och tyder på en tydlig avmattning. USA:s BNP‑tillväxt har redan bromsat till drygt 1 % i årstakt första halvåret, från 2,5–3 % de senaste åren.

Med detta i åtanke tror Mai att Fed sannolikt återupptar räntesänkningarna snart, troligtvis i höst.

”Jag ser tullarna som en momshöjning – priserna går upp tillfälligt och faller sedan tillbaka, medan ekonomin blir svagare än innan. Tullarna är i praktiken en stor skattehöjning för konsumenterna.”

Vad gäller ECB betonar Mai att centralbanken redan gjort betydelsefulla sänkningar och har nog inte någon brådska att göra det ytterligare.

”Men jag tror att de kommer behöva göra ytterligare en eller två sänkningar framöver.”

Investeringsmöjligheter trots svag tillväxt

Trots att den europeiska ekonomin på medellång sikt väntas vara svag ser Mai flera positiva aspekter.

"Den politiska situationen är mer stabil än för tio år sedan. Vi har sett förbättringar i den finanspolitiska och finansiella infrastrukturen, och ECB har visat att den kan agera som en effektiv sista långivare till stater. Även om populismen lever i allra högsta grad är den öppna euroskepticismen mindre utbredd än tidigare."

Han lyfter fram att regeringar som Italiens Meloni och Frankrikes Le Pen har tonat ned sin EU‑kritik.