"Vår bedömning är

att risken för en recession här hemma, det vill säga ett snabbt fortsatt fall, har minskat jämfört med några månader sen. Dock ser det ut som om återhämtningen bli något långsammare. BNP-tillväxten är i linje med förväntningarna", sammanfattade finansministern det ekonomiska läget och han konstaterade att inflationen är hög och att resursutnyttjandet är högre än normalt, men väntas dämpas framöver.

Svensk arbetsmarknad

fortsätter att förbättras, men sysselsättningstillväxten blir dock svagare, enligt finansministern. Arbetslösheten är fortfarande låg, men vänder upp något under nästa år. Arbetskraften fortsätter att öka framöver, men i en lugnare takt, sade han.

"Vi ser en klassisk

dämpning", slog finansministern fast och lade till att de försiktigare hushållen kommer leda till något lägre inhemsk efterfråga. Han sade också att reformutrymmet för 2009 ligger "i storleksordningen 20-30 miljarder kronor", reformutrymmet på utgiftssidan ligger på 10 miljarder kronor.

Han betonade att

storleksordningen för reformutrymmet kan komma att ändras till hösten beroende på hur ekonomin utvecklas.

"Det är remarkabelt att

vi nu ser hur starka statens finanser är trots av vi är i en avmattning", sade han.

Anders Borg ville inte

siffersätta reformutrymmet för 2010, utan han "vill hålla på takt, innehåll och omfattning" i den rådande situationen med stor osäkerhet. När det gäller den svenska ekonomin bidrar en svagare omvärldskonjunktur fortsatt till en försiktig exportutveckling samt en nedväxling i investeringstillväxten.

Konsumtionstillväxten fortsätter

att hållas tillbaka av låga förväntningar bland hushållen. Bland riskerna mot svensk ekonomi nämnde finansministern högre inflation, om olje- och livsmedelspriserna fortsätter att stiga i nuvarande takt och om ett avtagande resursutnyttjande inte slår igenom i lägre inflation och inflationsförväntningarna inte dämpas.

Regeringen ser också

en risk för lägre efterfrågan om den finansiella turbulensen kvarstår eller förvärras, och om den finansiella oron och kreditåtstramningen gör företag och hushåll än mer försiktiga samt om den internationella återhämtningen går långsammare.

Angående att bensinpriset

har nått 14 kronor litern sade Ander Borg att det "ger en dämpande effekt på ekonomin", men lade till att man "inte skall dramatisera bensinpriseffekten" då vi sett prisökningar i denna storleksordning tidigare.

Han tillbakavisade samtidigt

att staten skulle få ökade skatteinkomster från det höga bensinpriset då "det urholkar plånböcker, sänker aktiviteten, och leder till lägre konsumtion. För de statliga finanserna är ett stigande oljepris inte bra".

Jämfört med i vårpropositionen

har regeringen skrivit upp sina prognoser för överskottet i de offentliga finanserna, både på inkomst- och utgiftssidan ser der starkare ut, enligt finansministern. I vårpropositionen, i april, såg regeringen en BNP- tillväxt på 2,1 procent 2008 och 1,8 procent 2009. KPI- inflationen väntades samtidigt bli 3,2 procent 2008 och 2,8 procent 2009.

Direkt