Ett ovanligt makroekonomiskt läge, med en BNP-återhämtning med samtidigt fortsatt hög arbetslöshet och mycket låg inflation, gör att man inte bör gå för snabbt fram med att strama åt finanspolitiken och minska budgetunderskottet.

Det sade finansminister Magdalena Andersson i finansutskottet i en kommentar till Finanspolitiska rådets rapport.

"Det är viktigt ha med sig att vi befinner oss i en väldigt ovanlig makroekonomisk situation. BNP återhämtar sig, men arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå och vi har låg inflation och minusräntor", sade hon.

Hon sade att finns många olika rekommendationer på vad som är en lämplig finanspolitik i detta läge. Regeringen själva anser att man bör gå försiktigare fram med att återta underskotten än vad Finanspolitiska rådet rekommenderar. Så stora skattehöjningar och/eller nedskärningar som rådet ser förespråkar är inte lämpligt, enligt regeringen.

"Underskotten behöver betas av. Men i de finanspolitiska ramverkat står att man behöver ta stabiliseringspolitiska hänsyn. Regeringen har gjort bedömningen att det är olämpligt att göra kraftfulla skattehöjningar eller besparingar i närtid", sade Magdalena Andersson och frågade sig samtidigt vad detta skulle innebära för Riksbankens ansträngningar för att få upp inflationen.

Vad gäller rådets bedömning att regeringens mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 är kommer att bli svårt att klara sade finansministern att det är ett "tufft och ambitiöst" mål och att det kommer att krävas stora insatser från regeringen med nya förslag i kommande budgetar.

"Regeringen följer utvecklingen på arbetsmarknaden noga och kommer att anpassa politiken och komma med åtgärder de kommande åren", sade hon.

Magdalena Andersson upprepade också att regeringen anser att argumenten för ett överskottsmål på 1 procent av BNP har försvagats, bland annat för att förtroendet för statsfinanserna har förbättrats sedan målet infördes och de demografiska utmaningarna man såg framför sig nu är här.