BNP-lyftet har skett främst via ökad offentlig konsumtion och uppskattas ha höjt den faktiska tillväxten med 0,4 procentenheter under fjärde kvartalet 2015.

Det skriver SCB i en rapport "Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv", som publicerades på måndagen.

Totalt sökte cirka 163.000 personer asyl i Sverige under fjolåret, varav nästan 90.000 kom under fjärde kvartalet.

SCB skriver att ett ökat antal asylsökande i Sverige kommer att ha en positiv direkt effekt på BNP-utvecklingen, där det största bidraget kommer från offentlig konsumtion, det vill säga statens, kommunernas och landstingens konsumtion.

"Den ekonomiska aktiviteten inom offentlig myndigheter skattas från kostnadssidan och högre kostnader, till exempel för asylboenden och skolgång, leder därmed definitionsmässigt till ökad BNP", enligt SCB.

Bryter man ner BNP-bidraget på 0,4 procentenheter, så utgörs majoriteten, 0,35 procentenheter av ökningen, av offentlig konsumtion. Statens konsumtionsökning till följd av ökade asylansökningar bidrog med 0,15 procentenheter till BNP, medan kommunernas konsumtionsökning bidrog med 0,18 procentenheter.

Anslagen från budgetens utgiftsområde Migration går nästan uteslutande till Migrationsverket, vars konsumtion ökade med 1,5 miljarder kronor i fasta priser under fjärde kvartalet 2015, jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Statliga myndigheters ökade konsumtion till följd av migrationen bidrog därmed positivt till den offentliga konsumtionen under fjärde kvartalet med 0,5 procentenheter i årstakt, vilket primärt utgörs av Migrationsverkets ökade kostnader.

Kommunernas och landstingens konsumtion har också ökat på grund av strömmen av asylsökande och slår man samman statens, kommunernas och landstingens konsumtionsökningar blir det totala bidraget till offentlig konsumtion cirka 1,2 procentenheter i årstakt.

Ett ökat antal asylsökande påverkar, enligt SCB, inte hushållens totala konsumtion eftersom asylsökande inte räknas in i den svenska befolkningen och därmed inte heller i den svenska hushållssektorn. Medan de asylsökande väntar på beslut, kommer deras konsumtion istället att räknas in i exporten, då de tillhör utländska hushåll. I praktiken har ökad konsumtion respektive ökad export samma inverkan på BNP.

Även kontanter och banktillgodohavanden som utländska medborgare, inklusive asylsökande, använder för konsumtion i Sverige ingår i exporten. Via uppgifter om resevaluta har en skattning gjorts av hur stor del av denna post som beror på asylsökandes konsumtion. Slår man ihop dessa uppgifter, med konsumtionen som uppstår till följd av transfereringar till asylsökande från Migrationsverket, var bidraget till exporten 0,4 procentenheter i årstakt under fjärde kvartalet.

SCB noterar att även importen påverkas positivt av dessa ersättningar, då exempelvis en stor andel livsmedel importeras. Eftersom importen är en minuspost i BNP från användningssidan, minskar BNP till följd av ökad import, men denna minskning till följd av migrationen blir dock marginell.

Det saknas ännu uppgifter om huruvida kommuner och landsting faktiskt fått full täckning för de kostnader som uppstått i samband med asylmottagning, via statsbidrag och att det därför finns en fördröjning från att dessa kostnader, och därmed konsumtionen, uppstått tills dess att bidrag betalas ut från staten.

SCB påpekar att finns det en risk för att siffrorna är underskattade och de ska därmed ses som en försiktig skattning.

"För migrationens totala BNP-bidrag, bedöms också en viss fördröjning föreligga. Även om många asylsökande har kommit under sista kvartalet 2015, kommer BNP-effekterna av migrationen rimligtvis att i större grad att synas under 2016", skriver SCB.

I Migrationsverkets prognos för 2016 uppgår exempelvis utgifterna för ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting, samt för bostäder till cirka 41 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 1 procent av totala BNP.