Baltikum är en riktig framgångssaga. Tillväxten har varit kraftig de senaste åren. I Estland var tillväxten över 10 procent 2005 och förra året slutade den på drygt 11 procent. Lettland har upplevt samma enorma tillväxt de senast åren. I Litauen har det inte varit lika hög tillväxt men drygt 7,5 procent både förra året och året dessförinnan.

Många investerare oroas nu för att den nuvarande expansionstakten inte är hållbar i längden och att de tre länderna är överhettade. Det syns bland annat på att efterfrågan är större än tillgången. Arbetslösheten har fallit till de lägsta nivåerna sedan i början av 1990-talet. Reallönerna har nått de högsta nivåerna på tio år. Det har bland annat lett till att inflationen har tagit fart. I Estland och i Litauen uppskattas den att hamna på cirka 4 procent i år, vilket är den högsta nivån sedan 2001. I Lettland är det ännu värre, där ligger inflationen på knappt 7 procent. Även om högre inflationssiffror kan motiveras i tillväxtekonomier så oroar Baltikum därför att de är för höga för att klara Maastrichtkravet för ländernas euro-inträde.

En drivande faktor bakom tillväxten är den kreditboom som har skett. Räntorna har fallit och den stora tillgängligheten på billiga lån har gjort att medborgarna lånar mer och konsumerar mer. Och det köper utländska varor vilket slår mot bytesbalansen som visar stora underskott. I Lettland har det nästan fördubblats och ligger i dag på 14,5 procent av BNP. I Estland och Litauen har siffrorna också ökat kraftigt de senaste åren.

Riskerna ligger i att räntorna stiger, tillväxten avtar och förväntningarna om framtida inkomstökningar minskar. Låneboomen förväntas också avta. De baltiska valutorna kan komma att sättas under press och tvinga fram en devalvering. Då riskerar utländska investerare att förlora pengar både på sjunkande aktiekurser och valutan. Riskerna i Baltikum är inte nya, utan de har funnit där ett tag. Man kan tänka sig att både inhemska och internationella investerare har identifierar detta och sålt stora delar av sina aktieinnehav och pressat ned aktiekurserna.

Det har satt sina spår i de fem Baltikumfonderna som finns på den svenska marknaden. I genomsnitt har de fallit med nästan 10 procent den senaste månaden. Sämst har det gått för Evli Baltic som har fallit med nästan 10,5 procent. Danske Fonder Baltic och Mandatum Baltic är nere cirka 9 procent. Minst dåligt har det gått för East Capital och Hansa Banks fonder. De har bara förlorar cirka 6 procent i värde den senaste månaden.

Osäkerheten består sannolikt ett tag till så från ett svenskt fondspararperspektiv kan det vara bra att vara försiktig och följa utvecklingen innan man placerar sina pengar i Baltikumfonder igen.