Det finns tillfällen då man nästan måste beundra bankernas fingertoppskänsla. Men inte för kundernas skull, förstås.

På vägen upp är bolåneräntan en marknadsprodukt. På vägen ned blir den en kalenderfråga, en tajmingfråga och framför allt en marginalfråga. Och så finns det lite väl otydliga rabatter som bara kunder som specifikt frågar efter får – gröna lån.

Men låt oss först göra en snabbrepris.

När krigsoron kring Iran och Hormuzsundet fick Stibor att hoppa till stod bankerna redo att snabbt höja de rörliga bolåneräntorna. Motiveringen var tydlig. Upplåningskostnaderna hade stigit. Marknaden hade förändrats. Kunderna behövde betala. Det fanns ingen tid att spilla. Trots att Riksbankens styrränta förblev oförändrad.

Bankernas höjningar låg på 0,15 procentenheter.

Nu har samma marknad förändrats igen, och det sedan ett tag tillbaka.

Stibor har fallit tillbaka kraftigt från den turbulenta tiden i mars. Beroende på vilken dag man jämför med har stora delen av uppgången försvunnit. På vissa mätpunkter handlar det om att närmare 90% av ränteuppgången har raderats ut.

Men bolånekunderna får inte tillbaka särskilt mycket.

Danske Bank och övriga banker sänker med bara 0,05 procentenheter. Resten stannar i bankens kassavalv.

Men det finns ett undantag.

Landshypotek, som var först ut med att höja de rörliga bolåneräntorna, är nu också de som sänker mest. Banken sänker de rörliga bolånen med det dubbla jämfört med konkurrenterna. Upplåningskostnaden har gått ned, säger man. Jasså, där ser man.

Om Landshypotek kan göra det – varför kan inte de andra?

Även om Landshypotek här framstår som stjärnan i klassen ska vi inte glömma att kunderna inte fått tillbaka hela höjningen här heller.

Men många som trodde att de skulle få del av dessa, om än modesta, sänkningar får snällt ta mössan i hand och ställa sig sist i ledet igen.

För tajmingen av dessa höjningar och sänkningar är välregisserad.

När exempelvis Swedbank höjde sina rörliga bolåneräntor i mars skedde det precis i rätt tid för att alla som hade ombindningstid den 28:e i månaden skulle få högre kostnader direkt.

Tre månader. Varsågod och betala.

När banken nu sänker räntan sker det dagen efter den 28:e.

Konsekvensen blir att många kunder får vänta ytterligare en period på den lägre räntan. För vissa innebär det att de får leva med den högre räntan ända till efter sommaren.

Är det en slump?

Kanske. Tror inte det.

Kan tillägga att mer än en tredjedel av Swedbanks rörliga bolån sätts om just den 28:e varje månad.

Bankerna arbetar med kirurgisk precision.

Och om du känner att du aldrig är på samma sida som banken så har du helt rätt.

För samma precision märks även när det gäller rabatter. Men då är det kunden som förväntas upptäcka dem.

Hur många känner till att exempelvis Swedbank ger kunder 10 extra räntepunkter i rabatt om boendet har energiklass A eller B, enligt Boverkets energiklassificering? Lätt för kunden att kontrollera genom några få klick om den känner till det.

Men varför gör inte bankens säljare detta självmant? Borde de inte kontrollera sådant automatiskt när ett lån tas? Jo, om de verkligen brydde sig om kunden.

På ett lån på 5 Mkr skulle 10 punkter spara 25 000 kr på fem år.

Allt det här gör att så många bolånekunder känner att spelet är riggat och har gett upp. Inte för att bankerna bryter mot några regler. Utan för att hela systemet så ofta verkar luta åt samma håll.

Och märkligt nog är det nästan aldrig kundens.