Några nya negativa besked av betydelse bjöd nu inte danskarna på. Räntenettot var svagt men det vägdes upp av en kraftig ökning från tradingen. Det är tydligt att valuta- och räntehandel är verksamheter som gynnas av krisens volatila finansmarknad. Detta går igen hos de svenska storbankerna.

Kreditförlusterna fortsätter att vara höga hos Danske Bank som har ungefär 60 procent av sin utlåning i Danmark och resten jämnt fördelat över Sverige, Norge, Finland och problemhärdarna Irland/Baltikum. Totalt uppgick kreditförlusterna till 14,5 miljarder danska kronor under första halvåret och de spås fortsätta att ligga på en hög nivå på grund av den dåliga konjunkturen. Men jämfört med föregående kvartal var förlusterna i alla fall något mindre.

När det gäller Baltikum, som är så i fokus för Swedbank och SEB, gjorde Danske en goodwillnedskrivning på 1,4 miljarder danska kronor i kvartalet. Detta avsåg verksamheter i Lettland och Litauen. Även SEB gjorde en sådan nedskrivning i sin halvårsrapport, på 2,4 miljarder, och frågan varför inte Swedbank gjorde likadant framstår som alltmer befogad.

Även om Danske-rapporten var relativt odramatisk så är en kursnedgång för bankerna inte oväntad givet den mycket starka utvecklingen aktierna haft under sommaren. Ser man till ett av de enklaste värderingsmåtten, börsvärde ställt mot eget kaptial minus goodwill, så är det nu endast Swedbank som handlas under 1. Sifforna finns i tabellen här intill.

Värt att notera är dessutom att Nordea nu nästan är ifatt Handelsbanken i termer av börsvärde per krona i eget kapital. Danske Bank värderas som synes relativt lågt vilket troligen speglar bankens exponering mot Danmark, som hittills verkar drabbats värst i den nordiska lågkonjunkturen, samt Irland vars fastighetskrasch oroar.

Ur ett historiskt perspektiv är detta inga särskilt höga värderingar. Med en avkastning på 15-20 procent på (ojusterat) eget kaptial handlades många banker över 2 gånger eget kapital tidigare. Vid en återgång till sådana nivåer finns alltså potential kvar i aktierna - troligen mer än exempelvis i verkstadsaktierna som börjar se rimligt värderade ut räknat på historiska normalvinstnivåer.

Risken är att dock att bankerna är dyrare än de ser ut givet att ytterligare kreditförluster kan gröpa ur deras balansräkningar. Krävs det fler nyemissioner kan också bilden ändras. En annnan fråga är om bankerna även långsiktigt måste drivas med en större kapitalbas än tidigare. Det skulle i så fall försämra avkastningstalen och motivera lägre värderingar. 

Placera.nu är generellt sett avvaktande till bankaktierna. Ser man till en relativvärdering tycker vi att Nordea och SEB är lite dyra jämfört med SHB och Swedbank.