Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 94,5 i juni från reviderade 91,8 föregående månad (91,9).

Det skriverKonjunkturinstitutet, KI, i konjunkturbarometern.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 93,3 i juni.

Barometerindikatorn ligger nu 5,5 enheter under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är svagare än normalt.

Av sektorerna i näringslivet bidrog tillverkningsindustri, detaljhandel och privata tjänstenäringar positivt. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet var i det närmaste oförändrad och konfidensindikatorn för hushållen steg marginellt.

Konfidensindikatorn för det totala näringslivet uppgick till 95,6 i juni, jämfört med reviderade 92,1 föregående månad (91,9). För tillverkningsindustrin låg indikatorn på 94,3, jämfört med reviderade 90,3 föregående månad (90,0).

Det framgår av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer.

Konjunkturinstitutet har i och med denna barometer gått över till ett nytt sätt att redovisa utfallen för att underlätta jämförelse med den totala barometerindikatorn.

Enligt det gamla sättet att redovisa steg konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin till -12 i juni från -15 föregående månad, väntat var en uppgång till -11 enligt SME Direkts prognosenkät.

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustri steg 4 enheter. Alla de tre ingående frågorna i industrins indikator bidrog positivt; bedömningen av orderläge och lagersituation var inte lika negativ och produktionsplanerna är lite mer optimistiska jämfört med förra månaden. Industrisysselsättningen har dock minskat ytterligare och planerna pekar mot fortsatta nedskärningar.

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet var i stort sett oförändrad. Orderingången har dock återigen stigit något, men såväl byggproduktion som sysselsättning har minskat ytterligare. Även anbudspriserna har sänkts något. Företagen är relativt pessimistiska och räknar med att både byggproduktion och sysselsättning fortsätter att minska de närmaste månaderna.

Försäljningen inom detaljhandeln har sammantaget varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna, men skillnaderna mellan branscherna kvarstår. Livsmedelshandeln redovisar fortsatt försäljningstillväxt, medan såväl handel med motorfordon som specialiserad butikshandel rapporterar en viss minskning.

Efterfrågan till de privata tjänstenäringarna har ökat de senaste månaderna, medan sysselsättningen har minskat något. Tjänsteföretagen räknar med att efterfrågan fortsätter att stiga något de närmaste månaderna, medan sysselsättningen väntas bli i det närmaste oförändrad.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige var tillfälligt hög första kvartalet, men än så länge räcker varken omvärldens eller inhemsk efterfrågan för att dra Sverige ur lågkonjunkturen.

Förtroendet hos företag och hushåll stiger visserligen, men långsamt och från låga nivåer. Därför inleds återhämtningen först till hösten och konjunkturell balans dröjer till 2017.

BNP väntas öka med 1,5 procent i år och 2,5 procent 2014.

I den förra prognosen, i mars, spådde KI att BNP skulle öka med 1,3 procent i år och 2,3 procent år 2014.

BNP växte överraskande starkt i Sverige första kvartalet. Men den underliggande efterfrågan var svag. Både export och investeringar föll, och en stor del av produktionsökningen resulterade i, delvis ofrivilligt, lageruppbyggnad i företagen. Att hushållens konsumtion ökade relativt snabbt berodde bland annat på hög energikonsumtion under den kalla vintern.

Förtroendeindikatorer från exempelvis KI-barometern och inköpschefsindex ligger på nivåer som indikerar svagare tillväxt än normalt. BNP beräknas ligga still andra kvartalet, framför allt beroende på att företagen har ett behov av att dra ner sina lager.

Dessutom rapporterar företagen, inom främst industrin, om lägre investeringar framöver. Först till hösten väntas efterfrågetillväxten bli så stark att en återhämtning i svensk ekonomi påbörjas.

Hushållen har goda möjligheter att konsumera med stigande real disponibel inkomst, historiskt hög sparkvot och betydande förmögenhet. Och hushållens konsumtion är en viktig drivkraft i efterfrågan, framför allt i år. Nästa år ökar omvärldens efterfrågan snabbare och då blir exportens bidrag till återhämtningen större.

Arbetslösheten har stigit det senaste året och är nu över 8 procent. När arbetslösheten stiger dämpas löneökningstakten och inflationen. I årets avtalsrörelse har nu en majoritet av de sysselsatta fått nya centrala avtal. Resultatet väntas sammanlagt ge en löneökningstakt i hela ekonomin på i genomsnitt 2,8 procent per år 2013-2015. De ingångna avtalen bäddar därmed för ett lågt inflationstryck kommande år.

Den statistik som inkommit under våren är i huvudsak i linje med Riksbankens senaste prognos. KI bedömer därför att reporäntan inte sänks i juli.

"Samtidigt ligger inflationen betydligt under målet och arbetslösheten är hög. Konjunkturinstitutet anser därför att det är motiverat att sänka reporäntan ytterligare redan i sommar för att påskynda återhämtningen och bidra till en snabbare uppgång i inflationen", skriver KI.

Finanspolitiken i KI-prognosen innefattar 25 miljarder kronor i år och 20 miljarder kronor nästa år i ofinansierade åtgärder. Därefter kommer det att krävas skattehöjningar om standarden i offentlig service ska bibehållas och överskottsmålet uppnås.