Det visar statistik från ägartjänsten Holdings.

Så kallade storblankare, aktörer som har blankat minst 0,5 procent av aktierna i något bolag, minskade under våren 2016 sina positioner. Den sista juni i fjol hade de tillsammans blankat aktier för cirka 22,7 miljarder kronor.

Sedan dess har blankningarnas samlade omfattning stigit mycket kraftigt för att nu uppgå till 48,4 miljarder - mer än dubbelt så mycket som i somras.

De senaste månaderna har blankningar i enstaka aktier som Fingerprint Cards, Intrum Justitia och Elekta tilltagit, men det räcker inte på långa vägar för att förklara den totala blankningsökningen. Dessa tre bolag har gemensamt aktier för cirka 10 miljarder kronor blankade att jämföra med cirka 7 miljarder sista juni i fjol.

Resten av blankningsökningen, nästan 23 miljarder kronor, rör alltså helt andra aktier.

"Min förklaring till det är att börsen är högt värderad, om vi ser på olika nyckeltal. Att förväntningarna är högt uppskruvade kan i alla fall vara en orsak till att blankningarna gått upp så kraftigt", säger Nordnets sparekonom Joakim Bornold till Nyhetsbyrån Direkt.

Förutom "vanlig" blankning av aktier ingår även kortpositioner som är baserade på olika derivat i rapporteringen. Detta kan göra det svårare att dra säkra slutsatser om blankarnas strategi.

"Många av blankningarna har till exempel ett annat ben där man har en långposition, en 'pair trade' till exempel", säger Joakim Bornold och syftar på den handelsstrategi där man väljer ut två aktier som liknar varandra, för att sedan samtidigt köpa den ena och blanka den andra.

Graf: Lila kurva visar värdet av samlade blankningar på Stockholmsbörsen de senaste tolv månaderna. Grå kurva visar utvecklingen för OMXS30. Urklipp från ägardatatjänsten Holdings.