På fredagen presenterade Riksgälden statskuldsrapporten. Generaldirektör Bo Lundgren passade vid presentationen på att kommentera spekulationerna omkring vad en kollaps i Baltikum skulle innebära för svenska staten.

"Jag tittade nyligen på ett inslag på BBC som slutade med att problemen i Lettland skulle resultera i en kollaps för de svenska bankerna", säger Bo Lundgren och forsätter.

"Det klart att de inte gör. Det vi ser nu är ingen repris av 90-talets bankkris", slår han fast.

Spekulationerna om hur utsatta de svenska bankerna är satte fart när Internationella valutafonden (IMF) i en rapport i mars uppskattade att Sveriges utgifter för bankstödet skulle sluta någonstans mellan 4 och 12 procent av BNP.

Enligt Riksgälden ligger den korrekta siffran, vid värsta möjliga scenario, snarare på runt 2 procent av BNP, vilket motsvarar 60 miljarder kronor.

Hur kommer det sig att IMF räknar så fel?

"Bland annat för att deras ekonomer räknar med att om någon bank går dåligt så tvingas vi betala ut pengarna i garantiprogrammet. Men givet att den svenska staten ser till att bankerna aldrig fallerar kommer garantierna inte att leda till några direkta kostnader", säger Bo Lundgren.

Han påpekar att IMF:s beräkningar dessutom är överslagsberäkningar.

"Vi vet ju vad det finns för risker, vad bankerna har för kapital och vilka säkerheter som finns för krediterna."

Bo Lundgren säger att det finns ett alarmistiskt inslag i medias rapportering som är olyckligt.

"Vi ska inte underskatta problemen men inte heller överdriva dem", säger han.

Riksgälden skriver i rapporten att svenska banker med historiska mått är välkapitaliserade och klarar av att bära stora kreditförluster. I de huvudscenario som Riksgälden räknar med kommer bankerna att klara av sin verksamhet utan något statligt stöd. Även i de mer negativa scenarierna klarar sig bankerna på egen hand, under förutsättning att kreditförlusterna fördelas under två år. Om alla kommer redan i år kan det, med andra ord, bli kärvare.