Svensk ekonomi väntas växa med 4,1 procent i år, 1,3 procent nästa år och 3,5 procent 2013.

Arbetslösheten spås uppgå till 7,5 procent i år, 7,8 procent 2012 och 7,7 procent 2013.

Det sade finansminister Anders Borg vid en pressträff på Harpsund på fredagen i samband med regeringens budgetöverläggningar.

Därmed reviderar regeringen ned sina tillväxtprognoser samtidigt som arbetslöshetsprognoserna höjs.

I vårbudgeten, den 13 april, väntade sig regeringen en BNP-tillväxt på 4,6 procent i år, 3,8 procent 2012 och 3,6 procent 2013. Arbetslöshetsprognoserna låg på 7,3 procent, 6,6 procent respektive 5,8 procent. För åren 2014 och 2015 spådde regeringen att arbetslösheten skulle sjunka till 5,2 respektive 4,9 procent.

Anders Borg konstaterar att tillväxten i Sverige dämpas kraftigt i den globala skuldkrisens spår. Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor och riskerna för en svagare utveckling dominerar.

"Den stora osäkerheten kring utvecklingen ställer krav på tydliga säkerhetsmarginaler för att säkra att Sverige har handlingsfrihet att möta en mer långvarig och fördjupad konjunkturavmattning. Genom att värna att finansiellt sparande är nära balans det kommande året säkrar vi tillfredställande marginaler", säger Anders Borg.

Som en liten exportberoende ekonomi med en stor finansiell sektor påverkas Sverige av ökad oro på finansmarknaderna och en försvagad konjunktur i omvärlden, och finansdepartementet har därför nedreviderat BNP-prognoserna.

Anders Borg konstaterar att ett väl avvägt reformutrymme ska värna säkerhetsmarginaler och ett finansiellt sparande nära balans. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik, och Sveriges starka offentliga finanser har spelat en avgörande roll i hanteringen av den ekonomiska och finansiella krisen.

Sysselsättningen väntas öka med 2,2 procent i år, vara oförändrad 2012 och öka 0,4 procent 2013. Vårbudgetens prognoser låg på en ökning med 2,5 procent i år, 1,4 procent nästa år och 1,3 procent 2013.

En markant lägre tillväxt framför allt nästa år försvagar de offentliga finanserna. Enligt finansministern väntas det finansiella sparandet uppgå till +0,1 procent i år, 0,0 procent nästa år och +0,8 procent 2013. I vårbudgeten låg prognoserna på 0,3 procent, 1,8 procent och 2,8 procent för de respektive åren.

KPI väntas öka med 3,0 procent i år, 1,2 procent 2012 och 1,8 procent 2013. I våras låg prognoserna på 2,5, 2,0 respektive 2,9 procent.

Redan den 22 juni varnade finansminister Anders Borg för att den samlade ekonomiska riskbilden var "mer bekymmersam", jämfört med vårpropositionen. Han hänvisade då bland annat till situationen i Grekland, högre oljepriser, sjunkande börser, högre bostadsräntor och ökad osäkerhet om elpriset. Dessutom var hushållen inte lika optimistiska som tidigare

I samband med Moderaternas ekonomiska seminarium i Visby i början på juli varnade Anders Borg för "dimma" över den ekonomiska återhämtningen och sade att det finns uppenbara nedrevideringsrisker från regeringens vårbudget.

Den 11 augusti fyllde finansministern på och sade att det kommer att bli en "påtaglig" nedrevidering av regeringens BNP-prognos för 2012, jämfört med bedömningen i vårpropositionen.

Reformutrymmet bedöms nu ligga på 10-15 miljarder kronor för nästa år. Inriktningen bör vara att använda utrymmet till tillfälliga stimulanser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det sade finansminister Anders Borg vid en pressträff på Harpsund på fredagen i samband med regeringens budgetöverläggningar.

Han sade att budgetutrymmet är "ytterst begränsat" och det är mycket viktigt att förstå att man i det här läget behöver säkerhetsmarginaler.

Anders Borg betonade vikten av att Sverige behåller sitt förtroendekapital.

"Sverige är inte med i euroområdet, vi är själva och beroende av utländsk valuta¿ Vi har inga marginaler att ta av och det bygger på att vi inte tar några risker", sade han.

Han konstaterade att en uppbromsning av återhämtningen är "vårt huvudscenario, inte en kris som den vi såg 2008".

Han sade att vi har en relativt besvärlig situation i världsekonomin. Vad vi ser nu är en internationell "skuldstorm som rullar in våg efter våg". Vi har två skuldkriser, dels en privat och dels en offentlig.

Han varnade framförallt för att det finns en allvarlig risk för störning i det europeiska banksystemet, och betonade att i ett sådant läge måste Sverige ha säkerhetsmarginaler.

Han sade att det de senaste månaderna har blivit tydligt att även mycket stora banker har betydande finansieringsproblem och att det är en risk som inte kan negligeras. Det finns väldigt allvarliga riskscenarier som kan kopplas till detta, sade han och tillade att riskerna alldeles påtagligt "ligger på nedsidan".

Han konstaterade att regeringen räknat med att hushållen skulle hålla uppe tillväxten, men nu tror regeringen att sparandet kommer att ligga kvar på en hög nivå.

Nedrevideringar som har gjorts på inkomstsidan uppgår till cirka 50-60 miljarder kronor per år. Kommunsektorn klarar sig dock fortfarande relativt bra.