"Det är tydligt att vi får göra påtaglig nedrevideing av tillväxtprognosen 2012, det är mer osäkert för 2013. Det är också uppenbart att det finns nedåtrisker även efter den nedrevideringen", sade han.

Regeringens prognos i vårbudgeten var en BNP-tillväxt på 3,8 procent år 2012. I år räknade regeringen med en tillväxt på 4,6 procent och för 2013 var prognosen då en BNP-tillväxt på 3,6 procent.

Anders Borg sade att efter nedrevideringen kommer tillväxten för 2012 att vara "måttlig" och förenlig med en fortsatt ökning av sysselsättningen.

För 2011 konstaterade han att en stor del av året nu har gått och att det finns mindre behov av revideringar än för 2012.

Han sade vidare att den lägre tillväxten kommer att slå på de offentliga finanserna, som blir svagare.

"Men det finns ändå goda förutsättningar att klara de offentliga finanserna under 2011 och 2012. Det är alltjämt sannolikt att vi kommer att ligga nära balans och överskott i år", sade Anders Borg.

Han sade att det "återstår att se" vilka reformer som regeringen kommer att kunna genomföra och om det kommer att finnas utrymme för ett femte jobbskatteavdrag nästa år.

"Enskildheter får vägas av i ett senare skede", sade han.

Regeringen återkommer i sedvanlig ordning med uppdaterade prognoser i samband med överläggningarna på Harpsund senare i augusti.

Anders Borg sade att det nu har varit en rätt varaktig period av turbulens på de finansiella marknaderna och att man får räkna med en "rätt påtaglig risk" för att turbulensen fortsätter under de kommande månaderna.

"Vi befinner oss i andra halvlek av den kris som inleddes 2008", sade han och tillade att de grundläggande problemen med stora överhängande skuldberg inte kan lösas snabbt utan att det nu blir en långvarig period av sanering av offentliga finanser.

Han sade vidare att den internationella oron kommer att slå igenom i svensk ekonomi och att regeringen kommer att få revidera ned sina prognoser för investeringar, konsumtion och nettoexport.

Även innan oron fanns det dock tecken på en svagare aktivitet i den svenska ekonomin, vilket tillsammans med marknadsturbulensen ligger bakom behovet av att sänka BNP-prognosen. Dessa tecken gäller framför allt svagare hushållskonsumtion och företagsaktivitet.

Om utvecklingen på bostadsmarknaden sade finansministern att en måttlig tillväxt i kombination med att regeringen nu ser lägre bolåneräntor än tidigare talar för en "stabil utveckling".

Ett bästa scenario är att oron blåser över och att det blir en återgång till återhämtning.

"Men även då ska vi vara medvetna om att återhämtningen går in i en lugnare fas. Det är troligt att tillväxten i svensk ekonomi blir sämre än tidigare även då", sade Anders Borg.

Han tillade att det samtidigt finns en risk för att det kan bli värre än befarat. Det finns "påtagliga riskscenarier", varav ett är riskerna i det europeiska banksystemet.

Samtidigt är bilden att det svenska finansiella systemet fungerar påtagligt bättre än under finanskrisen 2008 och regeringen och myndigheter är "mycket väl förberedda" om situationen skulle förvärras. De finansiella systemen är mer robusta nu, med bland annat högre kapitaltäckning samtidigt som en stor del av stödsystemen från finanskrisen fortfarande finns på plats och räntorna är lägre.

Dessutom uppger svenska industriföretag att det finns en god efterfrågan i botten från snabbväxande länder som Kina.