Enligt regeringens nya prognoser väntas det offentliga finansiella sparandet uppgå till -1,7 procent av BNP i år, till -2,8 procent nästa år, till -1,7 procent 2011 och till -0,5 procent 2012.

Det sade finansminister Anders Borg vid en pressträff på fredagen.

I budgetpropositionen räknade regeringen med att det finansiella sparandet skulle uppgå till -2,2 procent i år, -3,4 procent 2010, -2,1 procent 2011 och till -1,1 procent 2012.

"De något bättre konjunkturutsikterna tillsammans med en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik gör att Sveriges finanser utvecklas något bättre än tidigare förväntat. Balans eller överskott ska därför nås 2013/2014", säger Anders Borg.

Något starkare utsikter för tillväxt och arbetsmarknad ger lägre utgifter och något större budgeteringsmarginal. Det ger också högre skatteintäkter från skatt på arbete, kapital och konsumtion.

"Finanspolitiken bör vara fortsatt expansiv under den närmaste tiden", säger Anders Borg.

Han sade att när resursutnyttjandet är tillbaka till normala nivåer bör vi åter ha ett överskott på 1 procent av BNP, vilket bör ske runt 2014, men tillade att prognosen bör tolkas med stor försiktighet.

Han betonade att ett viktigt skäl till att Sverige måste ha ordning på de offentliga finanserna är att vi ska kunna föra en aktiv finanspolitik vid nästa lågkonjunktur.

Vad gäller BNP sade han att det är mycket som talar för en normalisering av tillväxten redan under 2010, och hans tro är att det kan handla om "ett par snäpp uppåt" på tillväxtprognosen.

Regeringen väntas presentera nya prognoser efter årsskiftet, och han ser nu snarare uppåtrisker än nedåtrisker mot prognoserna.

Han upprepade samtidigt att det även måste komma hårda data och inte bara förbättringar i förväntningsindex, och hänvisade bland annat till utfall för industriproduktionen, exportsiffror och den viktiga julhandeln.

Anders Borg konstaterade att riskbilden nu är mer balanserad och hänvisade bland annat till att budgeten i Lettland har godkänts. Samtidigt finns det fortsatt risker i det finansiella systemet. En annan risk är att konsumenterna inte börjar konsumera som regeringen antar, och att sparandet inte normaliseras i motsvarande takt, sade han.

NYHETSBYRÅN DIREKT