Det diskuteras ivrigt i finanskretsar om och i så fall hur börsen kommer att påverkas av en borgerlig respektive rödgrön seger i valet på söndag.

En tillbakablick på börsreaktioner efter val under de senaste 20 åren visar att i det långa perspektivet är det en nyvald regerings förmåga att föra en konsekvent ekonomisk politik som är av störst betydelse för börsens humör efter ett riksdagsval.

En svag regering skapar osäkerhet om den ekonomiska politiken; vilket handlingsutrymme får den nya regeringen? År det något som gör att börsen surnar till så är det just osäkerhet. Osäkerhet är dessutom förklaringen till att börsen historiskt sett ofta stiger efter ett val, oavsett vilken politisk färg den vinnande parten har. Politisk stabilitet är alltid bra för en börs.

Men den som tror att en borgerlig seger borgar för en muntrare börs, då de borgerliga traditionellt sett alltid har stått för en skattelagstiftning som gynnar det privata näringslivet och privat aktieägande, tror fel. Det visar börsreaktioner på valresultatet från exempelvis 1998 och 1994.

1994 vann socialdemokraterna stort och fick ensam majoritet. Detta betydde stor handlingsfrihet och möjlighet att genomföra ett redan redovisat partiprogram. Osäkerheten blev på så vis minimal, och börsen reagerade med lugn. Fastighetsbolag och banker var de som främst steg dagen efter valet. En del småsparare sålde dock aktier för att försäkra sig om att få tillhandahålla sig den då låga reavinstskatten, av rädsla för en kommande socialdemokratisk skattehöjning.

Även efter valet 1988 fick Sverige en stark regering vid makten, även den socialdemokratisk. Börsen reagerade med lugn och viss uppgång på beskedet att socialdemokraterna ensamma kunde bilda regering.

Börsen kan givetvis skutta alternativt surna till på kort sikt beroende på vinnarens politiska färg.

Pomperipossa-debatten omkring valet 1976 var en sådan fråga. Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa i Monismanien var en satirisk saga som skrevs efter att författarinnan upptäckt att hon betalade 102 procent i skatt.

Sagan fick stort genomslag i debatten om marginalskatt och sägs vara en bidragande orsak till att socialdemokraterna förlorade ett svenskt riksdagsval för första gången på 40 år. Det blev en glädjeyra på börsen dagarna efter valet och kurserna steg, för att redan efter några dagar falla tillbaka.

Samma sak hände vid valet 2006. Alliansen hade innan valet aviserat utförsäljningar av det statliga ägandet i börsbolag, om man skulle komma till makten. Måndagen efter valet steg börsen med 2,2 procent, med stor draghjälp av de börsbolag som hade statliga inslag i ägarlistorna (draghjälpen börsen fick av att MAN lagt ett bud på Scania just denna dag ska dock inte underskattas).

Börsen reagerade inte nämnvärt på regeringen Göran Perssons seger 2002, men finansmarknaderna välkomnade ändå segern i den meningen att man antog att sannolikheten för ett EMU-medlemskap ökade.

Annat var det vid socialdemokraternas valseger fyra år tidigare. Socialdemokraterna fick inte majoritet i valet 1998 och det uppstod en parlamentarisk oro. Osäkerheten om socialdemokraterna skulle samarbeta med vänsterpartiet eller inte, inga färdiga kompromisser fanns, så ökade osäkerheten för hur politiken skulle påverka den aktierelaterade skattelagstiftningen, så som utdelningar till aktieägare eller förmögenhetsskatt.

Börsen reagerade på vad som döptes till "Schyman-effekten", och föll kraftigt med 4,2 procent måndagen efter valsöndagen. Börsen återhämtade sig dock under månaden som följde.

Riksdagsvalet 1991 fick en liknande börseffekt. Det stod klart att det skulle bli en borgerlig regering, men hur regeringsbildningen skulle se ut var då högst osäkert.

Regeringsförhandlingarna var osäkra i och med att de borgerliga partierna inte hade en egen majoritet, samtidigt som folkpartiets Bengt Westerberg klargjorde att han aldrig skulle sätta sig i en regering som skulle bli beroende av främlingsfientliga Ny Demokrati. Den borgerliga regeringen bildade så småningom en minioritetsregering med ett passivt, men stundtals aktivt menar många, stöd från Ny Demokrati.

I årets val heter en eventuell tunga på vågen Sverigedemokraterna. Om varken det rödgröna eller det borgerliga blocket får egen majoritet så återstår två alternativ, (om den nya regeringen anser det viktigt att ha egen majoritet). Det är antingen att skapa en blocköverskridande regering eller att samarbeta med Jimmie Åkessons sverigedemokrater.

Det är alltså parlamentarisk oklarhet som börsen historiskt sett har ogillat. Om något av blocken får stark majoritet i årets val, så har vi på måndagen den 20 september en börs i dur att vänta.

Så har Stockholmsbörsen gått efter tidigare val: