Störst tillgångar har Harvard som vid halvårsskiftet hade tillgångar värda 37,1 miljarder dollar före Yale med 27,2 miljarder dollar. Trea på listan över de rikaste universiteten i USA är Stanford som har en förmögenhet på 24,8 miljarder dollar.

Under det senaste räkenskapsåret som slutade sista juni 2017 genererade Yales portfölj en avkastning på 11,3 procent. Under samma period ökade Harvards portfölj med 8,1 procent. Bäst har det gått för Stanfords placeringar som ökade i värde med 13,1 procent.

Bakom de tre portföljerna finns skilda investeringsstrategier. Yales investeringsfond leds av David Swensen. Han är en superstjärna bland professionella investerare. Swensen har förvaltat Yale-universitetets fond i över 30 år.

David Swensen, Yale

På 1980- och 90-talen revolutionerade han förvaltningen av stora investeringsfonder. Kärnan i strategin är diversifiering. När han tog över Yalefonden investerade den enbart i amerikanska aktier och obligationer.

Swensen möblerade om portföljen så att den placerade i globala aktier, riskkapitalfonder, råvaror, skog och skogsmark och fastigheter. Han valde även att satsa på hedgefonder som försökte tjäna pengar i både ned- och uppgång och på så vis kunna dra nytta av felprissättningar.

Strategin är känd som Yale-modellen och har imiterats av många förvaltare. Under de senaste 20 åren har Yale-portföljen avkastat 12,1 procent per år. Under samma period har amerikanska aktier i genomsnitt avkastat 7,5 procent.

När det gäller privatpersoner rekommenderar Swensen dock att man inte kopierar hans strategi rakt av. Anledningen är att mindre investerare vanligen inte kan investera direkt i riskkapitalfonder eftersom minimibeloppet är så högt.

För privatpersoner rekommenderar Swanson följande fördelning: noterade inhemska (amerikanska) aktier bör utgöra 30 procent av portföljen, 15 procent bör man ha i utländska mogna aktiemarknader, 5 procent tillväxtmarknadsaktier, 20 procent i noterade inhemska (amerikanska) fastighetsbolag, 15 procent i inhemska (amerikanska) statsobligationer och 15 procent i inflationsskyddade inhemska statsobligationer.

Stanforduniversitetet, som har en förmögenhet på nära 25 miljarder dollar, har gynnats av sitt läge i norra Kalifornien. Närheten till Silicon Valley har gjort att fonden lyckats göra tidiga riskkapitalinvesteringar i till exempel sökmotorn Google.

Stanford

Googles grundare utvecklade sökmotorn när de var studenter på Stanford och universitetet var delägare från första början. Idag har Stanford investerat 20 procent av sin portfölj i internationella aktier och 8 procent i amerikanska aktier. Investeringschefen heter Robert Wallace.

Harvard förvaltar en förmögenhet på över 37 miljarder dollar och är därmed klart störst av de amerikanska universitetsfonderna. Det är också den fond som funnits längst. Den grundades redan 1636 när prästen John Harvard donerade 1285 dollar till universitetet.

Harvard

Harvards investeringsteam genomgår för tillfället en större omstrukturering under den nye investeringschef N. P. Narvekar. Han är den fjärde person på den posten på tio år. Han har själv gått ut och sagt att förvaltningen lider av ”stora strukturella problem”.

N. P. Narvekar, Harvard

Fram tills nyligen har fonden drivits av ett eget investeringsteam på 230 anställda. Nu väljer man en modell där man outsourcar förvaltningen istället. Under det senaste räkenskapsåret lyckades Harvardportföljen bara avkasta 8,1 procent. Bakom det svaga resultatet låg framför allt en nedskrivning ett råvaruprojekt.

I senaste årsredovisningen har Harvard valt att inte redovisa uppgifter om sin portföljfördelning.