Riksbankens expansiva penningpolitik under lång tid har fått skuldsättningen i Sverige att stiga kraftigt till extrema nivåer hos såväl hushåll och företag. Det säger Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

"Extremt låga räntor under lång tid ökar hela tiden risken för att man får en bubbla. Vi kan se hur skuldsättningen ökar bland hushåll och företag, och vi har haft stora uppgångar i fastighetspriser", säger han.

Många har varnatför den snabbt ökade skuldsättningen hos svenska hushåll, men Mats Kinnwall påpekar att det ser likadant ut för företagen.

"Skuldsättningen i svenska företag är mycket högre än i jämförbara länder", säger han.

Enligt Mats Kinnwall förklaras den ökade svenska skuldsättningen med att Riksbanken på senare år bedrivit en klart mer expansiv penningpolitik än andra centralbanker. Mätt i den reala reporäntan (styrräntan minus inflation) har Riksbanken sänkt räntan med 1,5 procentenheter sedan penningpolitiken lades om 2013. I USA har realräntan i stället stigit 1 procentenhet under samma tidsperiod och i euroområdet har den varit i stort sett oförändrad.

Denna kraftigalättnad har gett en skjuts åt svensk ekonomi, vilket framför allt syns i en kraftig uppgång för bostadsinvesteringarna. Mats Kinnwall kallar Sverige för en "räntedopad ekonomi på steroider".

Han tror inte att Riksbanken, den expansiva penningpolitiken till trots, kommer att få upp inflationen till målet på 2 procent under överskådlig tid. Detta eftersom mycket av den låga inflationen är importerad och driven av fallande råvarupriser.

"Det är svårt försvenska företag att ensidigt höja priserna om inte de internationella priserna går i samma riktning", säger han.

Han kritiserar också Riksbankens hårdnackade inflationsfokus de senaste åren, som han tycker gått alldeles för långt

"Negativ ränta i en ekonomi som växer långt över 3 procent visar hur absurt det har blivit. Resan från 2013 kan man nu i efterhand ha synpunkter på. Riksbanken gick alldeles för långt", säger han.

Riksbankens expansiva penningpolitik riskerar dessutom att slå mot industrin. Visserligen är en anledning till att reporäntan sänkts så kraftigt att förhindra kronan från att stärkas, vilket gynnar industrin, men en annan effekt som Riksbanken hoppas på är att förankra inflationsförväntningarna och få arbetsmarknaden parter att tro på inflationsmålet.

"Ju mer man troratt inflationen ska upp till 2 procent desto mer råg i ryggen ger det till dem som argumenterar för högre löneökningar, vilket skulle urholka svensk industrins konkurrenskraft", säger Mats Kinnwall.

Han menar att detå ena sidan vore bra om Riksbanken kunde vara mer flexibel med att nå inflationsmålet, men å andra sidan skulle det vara svårt för Riksbanken att på egen hand att ha mer is i magen i väntan på inflationen. Om inte andra centralbanker också har det riskerar kronan att stärkas.

"Riksbanken harhamnat i kläm eftersom andra gör samma sak. Gör Federal Reserve, ECB och Bank of England något som kan få kronan att stärkas måste Riksbanken agera. Skulle kronan stärkas skulle det slå direkt på svensk konkurrenskraft", säger han och tillägger att man inte ska överdriva vilken effekt Riksbankens har på kronan. Kronförsvagningen under senare år berodde till största del på förväntningar om att Federal Reserve skulle höja sin styrränta, enligt Mats Kinnwall.

"Riksbankens inflytande på kronan är rätt begränsat", säger han.

Han säger bestämt nej till valutainterventioner från Riksbankens sida, dels eftersom historien visar att de inte fungerar och dels eftersom man kan ifrågasätta om det vore ett gott beteende gentemot andra länder.