Förra veckan kom finansmarknaderna att helt domineras av de amerikanska budgetförhandlingarna. Tidvis var det närmast tragikomisk när både republikaner och demokraterna skickade fram redan i förväg dödsdömda budgetförslag för omröstning. Följden blev betydande marknadsoro med sjunkande börser och kraftigt fallande marknadsräntor. Den svenska tioårsräntan handlades tidvis under mycket låga 2,50 procent.

Riskaversionen på finansmarknaderna bidrog också till att guldpriset satte nytt rekord under förra veckan. Tidvis låg guldpriset nära 1630 dollar per uns, men har nu sjunkit tillbaka och ligger numera kring 1615 dollar.

Nu tycks dock parterna ha nått en kompromiss som betyder att skuldtaket kan lyftas med 1 000 miljarder dollar i ett första steg samtidigt som det beslutas om budgetbesparingar på lika mycket. Det är ett mycket starkt krav från republikanskt håll att varje lyft av skuldtaket ska åtföljas av besparingar på motsvarande nivå.

Dessutom har parterna utsett en kommitté som ska skaka fram besparingsförlag om 1 800 miljarder dollar innan årsskiftet. Och för att sätta press på parterna att faktiskt åstadkomma dessa besparingar så kommer ett antal automatiska nedskärningar att ske om parterna inte kan komma överens. President Obama hoppas på detta sätta undvika nya traumatiska budgetdiskussioner mitt under brinnande presidentvalskampanj.

Men det var inte bara det amerikanska budgetdebaclet som skapade oro på finansmarknaderna i förra veckan. Det har också uppstått nya frågetecken den globala konjunkturutvecklingen. Den amerikanska BNP-tillväxten under årets andra kvartal var lägre än väntat samtidigt som orderingång och konsumentförtroende överraskade negativt.

Den svenska tillväxten visade sig istället vara överraskande stark och BNP-tillväxten under andra kvartalet landade på hela 5,3 procent. Dessutom fortsätter arbetslösheten att sjunka och försäljningen i detaljhandeln tog nya fart under juni. De starka siffrorna borde borga för att Riksbanken kommer att leverera en ytterligare räntehöjning i början av september. 

Nu på morgonen har det dock kommit oroväckande signaler. Det svenska inköpschefsindexet sjönk i juli till 50,1, vilket var betydligt lägre än väntat. Indexet hankar sig därmed med knapp marginal över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Det trycker ner marknadsförväntningarna och numera indikerar prisssättningen på räntemarknaden mindre än 50 procents sannolikhet för en räntehöjning.

För att ytterligare addera till riskbilden så har, lite i skymundan, oron för en spridning av statsskuldskrisen i Europa tagit ny fart. Moody's har satt Spanien under bevakning för en befarad nedgradering av kreditbetyget och marknadsräntorna har stigit i både Spanien och Italien.

Nu när ett amerikanskt budgetbeslut är på väg att tas ser vi ett litet lättnadsrally på börsen. Det finns dock viss risk att oron återvänder under veckan som kommer när konjunkturutvecklingen åter hamnar i fokus.

Att det svenska inköpschefsindexet kom in på en så låg nivå är en oroväckande signal över, inte bara den svenska, utan även den globala konjunkturutvecklingen. Svensk industri är tung på investeringsvaror så det kan vara en signal om att investeringsviljan hos företagen är på väg att svalna.

Dessutom visade det sig att det australiensiska inköpschefsindexet brakade genom golvet när siffrorna publicerades inatt. Indexet föll till 43,4, och eftersom Australien är en råvarudominerad ekonomi så väcker det vissa frågetecken kring utvecklingen på råvarumarknaden.

Nu väntar vi med spänning på eftermiddagens inköpschefsindex från USA där förhoppningen är att indexet endast ska sjunka marginellt jämfört med förra månadens 55,3.

På onsdag kommer en rad inköpschefsindex för tjänstesektorn och där är förväntningarna på det amerikanska indexet att det ska ha stigit något i juli. Det vore givetvis glädjande, men här finns det nog dessvärre utrymme för negativa överraskningar.

Torsdagens höjdpunkter är räntebeslut från Bank of England och ECB. Ingendera av bankerna väntas röra räntan så intresset fokuseras främst till vad de säger om konjunkturutvecklingen.

Veckan innehåller dessutom en rad med siffror som kan ge en viss vägledning inför veckans absoluta höjdpunkt, som är den amerikanska sysselsättningssiffran som publiceras på fredag. Väntat är att sysselsättningsutvecklingen, efter två svaga månader, ska ha tagit ny fart i juli. Antalet sysselsatta väntas ha ökat med lite drygt 90 000, samtidigt som arbetslösheten stabiliseras kring 9,2 procent.