I myndighetens uppdaterade konjunkturbild för augusti pekar KI på att USA:s tullpolitik fortsatt skapar osäkerhet, även efter nya handelsuppgörelser med bland annat EU. Avtalen innebär att de flesta EU-varor beläggs med 15 % tull, medan stål och aluminium fortsatt möter 50 % tull.

Tullnivåerna väntas hämma tillväxten i världsekonomin både på kort och lång sikt. För Sverige innebär det exporttillväxt på omkring 2 % per år 2025–2026 – historiskt sett en låg nivå.

I både USA och euroområdet var BNP-tillväxten svag under andra kvartalet, och centralbankerna väntas svara med räntesänkningar i höst, enligt KI.

Hushållen blir nyckeln

Svensk BNP ökade bara 0,1 % under andra kvartalet, vilket var lägre än KI:s prognos. Den svaga utvecklingen förklaras till stor del av en fortsatt försiktig hushållskonsumtion.

Nu finns dock tecken på ett trendbrott. Hushållens konfidensindikator har stigit snabbt under sommaren, delvis på grund av att Riksbanken sänkte styrräntan i juni och väntas följa upp med ännu en sänkning i september – till 1,75 %. Lägre räntor och stigande reala inkomster väntas ge konsumtionen mer fart under andra halvåret, förutsatt att optimismen håller i sig.

Företagen ser viss ljusning

Stämningsläget i näringslivet förbättrades något i juli, och produktionen väntas öka snabbare redan under tredje kvartalet. Men KI bedömer att lågkonjunkturen består även nästa år.

Arbetsmarknaden väntas vända först i början av 2026. Trots en oväntad nedgång i arbetslösheten i juni pekar svagare anställningsplaner, färre lediga jobb och fler inskrivna hos Arbetsförmedlingen på en fortsatt trög sysselsättningsutveckling.

Starka offentliga finanser

De offentliga finanserna är fortsatt robusta, trots att det finansiella sparandet blir negativt i år. Budgetpropositionen för 2026 väntas innehålla ofinansierade åtgärder på 34 mdr kr – en normal nivå enligt KI. Eventuella extra försvarssatsningar kan dock pressa siffrorna ytterligare.