Ledamöterna är inte

oroade för inflationen på kort sikt, men däremot är några av dem bekymrade över de effekter som den rekordlåga räntan har på huspriser och hushållens skuldsättning.

"Just nu är hushållens skulder uppe i 160 procent av deras disponibla inkomster. Fortsätter de öka i samma takt som nu hamnar skuldkvoten över 200 procent år 2011", säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank. Hon vill se mer av självsanering från bankerna, som högre amorteringskrav.

Fem av sex ledamöter vill gå snabbare fram med räntehöjningar än Riksbanken. Endast Villy Bergström kan tänka sig att vänta ända till december.

"Visserligen tycker jag att utvecklingen på bostadsmarknaden skulle kunna tala för en räntehöjning, men det är alldeles för tidigt sett ur hela ekonomins synvinkel", säger Villy Bergström. Han tycker att finanspolitiken bör fortsätta vara expansiv, men att penningpolitiken kan börja stramas åt om ett år.

Lena Hagman, chefekonom på Almega, tror att det finns ett inflationstryck i svensk ekonomi och att räntan måste höjas tidigare än Riksbankens bedömning, redan i juli. Först vill hon invänta avtalsrörelsens utfall.

Erik Thedéen, chef för Stockholmsbörsen Nasdaq OMX, vill däremot höja redan i april och hänvisar till det internationella perspektivet och andra länder som redan höjt sina styrräntor.

Även Klas Eklund, seniorekonom på SEB, vill gå snabbare fram än Riksbanken och förespråkar en första räntehöjning kring juni.

Cecilia Hermansson vill dock vänta lite längre än så, till september nästa år, eftersom hon inte är övertygad om kraften i den ekonomiska återhämtningen.

NYHETSBYRÅN DIREKT