Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, har suttit på sin post sedan 27 juni 2019. Sedan dess har Köpenhamnsbörsens breda index, OMXCPI, stigit med 35%.

Som jämförelse har Stockholmsbörsens breda index stigit med 64% under samma period och Dow Jones Global Index ökat med 84%.

Vid valet för ny mandatperiod i november 2022 fick Mette Fredriksen nytt förtroende och bildade en ny dansk regering den 15 december samma år. Sedan dess har dansk börs sett rött - ned 17% efter att ha nått rekordnivåer sommaren 2024.

Novo Nordisk draglok

Rekordnivåerna beror på danska läkemedelsjätten Novo Nordisk, som under 2023/24 seglade upp till att bli Europas högst värderade bolag med ett börsvärde över 500 miljarder dollar. Den titeln tappade danskarna i mars 2025 då tyska mjukvarubolaget SAP tog över tronen. Detta efter att den danska insulinjätten fått ökad konkurrens på marknaden.

Köpenhamnsbörsen karaktäriseras av att ha få men stora, klassiska börsbolag. Bryggeriet Carlsberg, nöjesfältet Tivoli och rederiet A.P Møller-Mærsk är några exempel.

Förmögenhetsskatten viktig

Det är framförallt fem frågor som danska valet kretsat kring: Grönlands status efter påtryckningarna från USA, ett framtida regeringssamarbete då det för närvarande finns 11 partier i Folketinget, bekämpningsmedel som hamnar i grundvattnet, inflationen och förmögenhetsskatt. Det sistnämnda har föreslagit av socialdemokraterna och skulle innebära en skattesats på 0,5% årligen för förmögenheter över 25 miljoner danska kronor. Det skulle beröra cirka 22 000 danskar.

Norge har sedan ett antal år tillbaka en förmögenhetsskatt på 1% för förmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor, vilket ökar till 1,1% på förmögenheter över 20 miljoner. Det har inneburit att ett stort antal förmögna norrmän lämnat landet för Schweiz. Det återstår att se om svenska socialdemokraterna väljer att lägga fram ett liknande förslag i svenska valet i september.