Därför sänkte Riksbanken räntan

Det fanns argument för att hålla fast vid tidigare penningpolitik, men nedrevideringen av inflationsprognosen ökar risken för att förtroendet för inflationsmålet försvagas och att inflationen inte stiger mot målet som förväntat.


11 februari, 2016

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken beslutade på onsdagen att sänka reporäntan med 15 punkter, till -0,50 procent. Två ledamöter, Martin Flodén och Henry Ohlson, reserverade sig och ville lämna reporäntan oförändrad.

Enligt SME Direkts enkät väntade åtta av 14 tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle sänka reporäntan med 10 punkter, till -0,45, en trodde att räntan skulle sänkas med 15 punkter, till 0,50 procent, medan fem trodde att reporäntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken noterar dock att tillväxten i svensk ekonomi är hög och att arbetslösheten sjunker, vilket skulle tala för att inflationen ändå stiger framöver. Dessutom beror nedrevideringen av inflationsprognosen till stor del på faktorer som inte har så mycket att göra med den underliggande efterfrågedrivna inflationen.

Riksbanken konstaterar också att osäkerheten om den globala utvecklingen är fortsatt stor, med låg inflation och flera centralbanker som bedriver en mer expansiv penningpolitik.

"Svensk penningpolitik måste förhålla sig till detta. Annars riskerar kronans växelkurs att stärkas snabbare än i prognosen, vilket skulle göra det svårare att få upp och stabilisera inflationen runt 2 procent", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver att inflationsuppgången ännu inte är på fast mark, vilket illustreras av de senaste månadernas oväntat låga utfall.

"Tillsammans med lägre energipriser och lägre hyresökningar innebär detta att inflationen bedöms bli lägre under 2016 jämfört med i prognosen från i december", skriver Riksbanken.

Riksbanken har fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken mer expansiv även mellan ordinarie penningpolitiska möten. Reporäntan kan sänkas ytterligare, och Riksbanken analyserar också om det i det penningpolitiska styrsystemet går att vidta andra åtgärder för att understödja reporäntesänkningarna.

Köp av värdepapper kan utökas, kanske även genom köp av reala statsobligationer. Beredskapen att intervenera på valutamarknaden kvarstår och enligt ett nytt delegeringsbeslut förlängs mandatet till det penningpolitiska mötet i juli.

Riksbanken skriver däremot inte längre något om ett eventuellt program för lån till företag via banker.

Riksbanken upprepar vidare tidigare varningar om riskerna med det låga ränteläget och efterlyser reformer för bättre balans på bostadsmarknaden samt förtydligat mandat till Finansinspektionen om makrotillsynen.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån