Det svänger fort på finansmarknaderna och nu har det på kort tid åter skett en rejäl omsvängning i synen på risktagande. Börser världen över har till följd av detta stigit samtidigt som marknadsräntorna är på väg uppåt och den svenska kronan stärkts ytterligare.

Det finns ingen enskild förklaring till den ökade riskbenägenheten utan snarare tycks det röra sig om en rad samverkande faktorer.

Den kanske viktigaste är den snabbt förändrade synen på centralbankernas framtida agerande. För bara någon vecka sedan var oron på finansmarknaden stor för att centralbankerna skulle börja strama åt den mycket expansiva penningpolitiken. Nu är förväntningarna snarast inställda på fortsatta och troligen än mer omfattande stimulanser.

Under gårdagen höll Janet Yellen, vice centralbankschef i USA, ett tal där hon framhöll vikten av att inte avsluta de pågående köpen av stats- och bostadsobligationer för 85 miljarder dollar i månaden eftersom det skulle riskera den bräckliga återhämtningen i amerikansk ekonomi. Det har tolkats som det dröjer tills åtstramningar i penningpolitiken kommer att genomföras.

Till detta har kommit stigande förväntningar på de centralbanksmöten som hålls av Bank of Japan, Bank of England och ECB nu på torsdag. Bank of Japan kan komma att öka köpen av obligationer i en riktning som Haruhiko Kuroda, näste trolige centralbankschef, indikerat är nödvändig för att bryta den japanska deflationsspiralen.

I Storbritannien pågår en strid mellan olika falanger i centralbanksdirektionen där bland annat centralbankschefen Mervyn King propagerar för ökade obligationsköp. Sett till att det under senare tid kommit en del nya svaghetstecken kring brittisk ekonomi så har den stimulansvänliga falangens argument fått ökad tyngd inför torsdagens möte.

I EMU-området har mycket svaga konjunktursignaler och stigande finansiell oro efter det italienska valet ökat förväntningarna på att även ECB ska agera på något sätt på  torsdag. Samtidigt har samma faktorer börjat påverka politiken även på andra områden i EMU-området. Allt fler börjar ifrågasätta den sparnit som skickat ner EMU i en ny recession och börjar istället efterfråga stimulansåtgärder som kan lyfta tillväxten.

Och samtidigt som det finns en oro för kommande åtstramningar för att kyla av den kinesiska bostadsmarknaden har den kinesiska ledningen börjat ladda för stimulera andra delar av ekonomin. Bland annat genom att acceptera en ökning av årets budgetunderskott till två procent av BNP.

En ytterligare faktor som bidrar till ökad riskaptit är lättnaden efter i stort sett uteblivna negativa reaktioner på finansmarknaden efter att de amerikanska politikerna med berått mod kört över budgetstupet. Snarare börjar det höras försiktigt positiva tolkningar kring de besparingar omfattande 85 miljarder dollar som ska ske i år och som på sikt pressar ner det amerikanska budgetunderskottet.

Att oljepriset sjunkit tillbaka kan också ha bidragit till lite mer optimistiska bedömningar kring den framtida konjunkturutvecklingen.

Och sist men inte minst misstänker vi att stigande börser delvis kan vara en effekt av ett ökat inflöde av kapital till aktiemarknaden efter en mycket svag start på året för ränte- och råvarufonder.

Som vi tidigare skrivit så är vi fortsatt positiva till börsen men vi får nog räkna med att det blir stora svängningar i risktagande en tid framöver i takt med växlande signaler kring global konjunkturutveckling och politiskt agerande.