Den 6 september har Riksbanken räntemöte, och allt fler tror nu att direktionen väljer att bromsa in räntehöjningarna till följd av tecken på allt sämre konjunkturläge i Sverige och i omvärlden. Det borde innebära att bolåneräntorna inte ökar i samma takt som de gjort på senare tid. Men dessvärre är det för tidigt att ropa hej.

Sedan Riksbanken påbörjade sina höjningar av reporäntan förra sommaren har bankerna varit snabba med att höja sina bolåneräntor. Idag ligger reporäntan på 2 procent, medan bankernas tremånadersräntor ligger på över 4 procent. Räntegapet ligger alltså på över 2 procentenheter.

En förklaring till att bankerna har höjt bolåneräntan i snabb takt stavas Basel III. Det är ett regelverk som uppkom för att banksystemet skulle bli mer motståndskraftigt och innebär att bankerna måste ha säkrare kapital.

Konkret innebär det att bankerna tar långa lån för att finansiera sin utlåning av korta lån, som bolån med tre månaders löptid. På så sätt blir riskerna mindre eftersom banken inte behöver hitta ny finansiering lika ofta som om den finansierar sig kortfristigt.

"Vi såg under finanskrisen att kortsiktig upplåning är riskabel. Därför finansierar bankerna sin korta utlåning med lång upplåning, och längre kapital kostar mer pengar", förklarar Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB Bank.

Det har alltså blivit lite dyrare för bankerna att själva låna, vilket motiverar att de tar mer betalt för att låna ut pengar.

Men i en dagsfärsk rapport från Finansinspektionen konstateras att bankernas marginaler på bolånen samtidigt blir allt större. Finansinspektionen skriver i rapporten att marginalerna har ökat "jämförelsevis kraftigt" de senaste kvartalen.

"Bankernas kostnader har fallit tillbaka något medan räntan ut till kund har fortsatt upp", säger Magnus Karlsson, analytiker på Finansinspektionen.

Han vågar inte gå så långt som att säga att bankerna har passat på att plussa på boräntorna ytterligare, när man ändå har marknadens acceptans för högre boräntor i samband med ökad reporänta och nytt regelverk.

Men faktum kvarstår att marginalen mellan bolåneräntan och interbankräntan ligger nu på 1,3 procent, vilket är över det historiska genomsnittet. Magnus Karlsson säger att FI dock ser de ökade marginalerna som något positivt.

"Förhoppningsvis står bankerna nu bättre rustade mot en ny kris. Visst är det så att kunderna får vara med och betala för det, men det kanske är att föredra än att banken går omkull om vi får en nya finansiell kris", säger Magnus Karlsson.

Tomas Pousette på SBAB Bank tror att vi får vänja oss vid det ökade räntegapet.

"Jag tror inte att vi kommer att komma tillbaka till ett läge där skillnaden är endast 1 procent. I så fall måste vi till att börja med få ett lugnare läge och ökad riskaptit på marknaderna", säger Tomas Pousette.