Bakom hälften av all aktiehandel i USA står datorer som programmerats att köpa eller sälja vid rätt signaler.

Kraftfulla datorer, inte sällan i husen omkring själva börshuset i New York, kan innan de mänskliga investerarna hinner blinka lägga miljontals sälj- och köporder. På engelska kallas fenomenet high-frequency trading, det vill säga högfrekvenshandel.

"Nästan alla på Wall Street undrar hur stora hedgefonder och stora banker kan tjäna så mycket pengar så kort tid efter att det finansiella systemet kollapsade. Svaret är högfrekvenshandel", skriver The New York Times i en artikel.

Kritikerna vänder sig framförallt mot så kallade flash-order. Som ett resultat av kritiken har Nasdaq OMX och andra amerikanska handelsplatser meddelat att de från och med den 1 september kommer att upphöra med den här sortens tjänster.

Flash-order ger investerare möjlighet att mot betalning se order som läggs några millisekunder innan uppgifterna blir synliga för resten av marknaden. Dessa millisekunder räcker för att datorerna ska hinna köpa eller sälja en aktie innan priserna blir offentliga. På så sätt får dessa investerare en prisfördel.

Här är ett exempel som det skrivits om i amerikansk press. 

Chiptillverkaren Intels rapport, som kom efter börsens stängning den 15 juli, innehöll positiv marknadsinformation.  Informationen i rapporten väckte några stora investerares intresse för Broadcom, som är verksamt i samma bransch.

Investerarna insåg dock att de inte kunde börja nästa dag med att köpa stora volymer eftersom det skulle driva upp aktiekursen till oönskade nivåer. I stället delade de upp sina order i mindre poster. 

När börsen öppnade började investerarna lägga köporder. Men innan dessa order blev synliga för alla investerare visades de under 30 millisekunder, 0,03 sekunder, för en grupp "high-frequency traders".

Efter att ha tagit del av informationen kastade datorerna genast ut mängder av köporder.

Aktierna såldes därefter omedelbart till investerarna med effekten av Broadcoms kurs snabbt steg. Allt inom loppet av några minuter.

Resultatet blev att investerarna betalade 1,4 miljoner dollar för sina aktier vilket beräknas vara 7 800 dollar mer än om de hade lyckats handla före datorerna.

Genom att om och om igen skära emellan på ovanstående sätt tjänar personerna bakom högfrekvensdatorerna stora summor. Enligt kritikerna på vanliga investerares bekostnad.

Även i Sverige styrs en stor del av handel av datorer som programmerats enligt speciella mönster, algoritmisk handel är ett annat namn. Enligt uppgifter från Stockholmsbörsen utgör den programhandeln ungefär 15 procent av den totala omsättningen.

"I Sverige erbjuder vi emellertid inga flashtjänster och det finns inga planer att börja med det", säger Carl Norell som är informationsansvarig på Nasdaq OMX i Stockholm.

Ett exempel på investerare som handlar genom programstyrda datorer i Sverige är fondbolagen Simplicity Fonder och Systematiska fonder.

Placera.nu återkommer inom kort med uppföljande artiklar kring datorerna på börsen.