Det finns hopp - men räkna med en sur börs i augusti

Det är betydligt lättare att vara dysterkvist än optimist idag. Risken för att världen åter faller i recession gör det säkrast att räkna med ytterligare fall på världens börser. Men det går faktiskt också att drömma om en ljusare framtid, skriver Pekka Kääntä i placera.nu:s marknadssyn.


4 augusti, 2011

Svag konjunkturstatistik och skuldoro har lagt sig som en våt filt över hela aktiemarknaden. Många,  inklusive vi på placera.nu,  hade hoppats på att rapportperioden skulle kunna lyfta en i övrigt tråkig börs. Rapportskörden blev dock blandad och istället blev rapportintensiva juli ytterligare en trist börsmånad. Den svenska börsen backade med 3,4 procent.

Dels överskuggade makrooron rapporterna från de svenska bolagen, och dels var analytikernas förväntningar på de enskilda bolagen ofta för högt ställda, vilket resulterade i efterföljande fall på i grunden relativt starka rapporter.

Rapportfloden visade också att den starka svenska kronan nu börjat ta ut sin rätt. Det var nämligen just effekterna av en stark svensk krona som analytikerna ofta hade underskattat. Scania, Sandvik, SCA och Atlas Copco är bara några av de börsjättar vars resultat kom in sämre än väntat, just för att valutan tyngde resultatet mer än många trott.

Men den allt överskuggande faktorn bakom börsfallet i juli var statsskuldsproblematiken i såväl EMU-området som USA. Även åtstramningar i Asien bidrog till ett bistrare börsklimat.

Nu har visserligen en mer långsiktig lösning presenterats för Grekland. Och i USA kom man i elfte timmen fram till en kompromiss som innebar höjt skuldtak och budgetbesparingar om 2 400 miljarder dollar över en tioårsperiod.

Någon lättnad på börsen syns dock inte till och börsnedgången har tvärtom accelererat i början av augusti. Nu har statskuldsoron ersatts av oro för konjunkturutvecklingen efter allt dystrare globala konjunktursignaler i början av denna månad. Och är det en genuin konjunkturavmattning som står för dörren, vilket är långt ifrån osannolikt, så är det nog en bit kvar innan vi sett botten på börsnedgången för den här gången.

Det är heller inte bara konjunkturen som oroar utan även frågan om USA:s kreditvärdighet och en möjlig spridning av statsskuldskrisen i EMU-området. Farhågor att krisen skulle sprida sig till stora ekonomier som Italien och Spanien får placerare att rusa från allt som andas risk.

Givet den bakgrunden är det lätt att måla upp dystra scenarier för världsekonomin i allmänhet, och för börsen i synnerhet. Det finns dock också faktorer som kan bidra till en vändning till det bättre.

En sådan faktor är givetvis om konjunkturindikatorerna börjar överraska positivt eller till och med vänder till det bättre. Även om det ser kärvt ut just nu så har världen trots allt ännu inte fallit ner i någon djupare lågkonjunktur.

Stora ekonomier som Kina och Tyskland rullar på i hygglig takt och inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk generellt sett inte lika mycket som de för industrisektorn. Och trots allt fortsätter sysselsättningen i USA att växa.

Nu ställer dessutom analytikerna ner sina förväntningar på makroindikatorerna, vilket i sin tur ger ökat utrymme för positiva överraskningar. Om statistiken lyckas överträffa förväntningarna kan det räcka för att få upp börshumöret.

En annan faktor som kan få det att vända är den massiva flykten från riskfyllda placeringar. De långa marknadsräntorna är numera nere på närmast absurt låga nivåer och avkastningen blir därmed synnerligen dålig i ett lite längre perspektiv.

Någon gång måste de stora placerarna börja addera risk till sina portföljer för att få en nöjaktig avkastning och då bör aktiemarknaden ligga nära till hands. Inte minst för att företagen fortsätter att leverera höga vinster och börsen generellt sett erbjuder hög direktavkastning.

En tredje faktor som kan få fart på börshumöret är sjunkande olje- och andra råvarupriser. Just oljan har även den här gången varit en betydande faktor bakom konjunkturförsvagningen, men nu ser vi tendenser till ett sjunkande oljepris.

Det räcker dock inte med den måttliga nedgång vi sett hittills. Oljepriset, som idag ligger kring 113 dollar per fat, bör nog falla under 100 dollar fatet för att effekten ska bli märkbar, bland annat på amerikansk konsumtion. En möjlig trigger till kraftigt sjunkande oljepris skulle exempelvis kunna vara en lösning på krisen i Libyen.

Sjunkande råvarupriser kan också få den positiva effekten att asiatiska ekonomier i allmänhet och den kinesiska i synnerhet kan gå från en åtstramande till stimulerande ekonomisk politik i takt med att inflationen dämpas.

Förhoppningen är ju att länder som har råd ska övergå till att stimulera den inhemska efterfrågan nu när investeringsvilja och exportmöjligheter dämpas. Risken är att många placerare söker sig till råvaror i det korta perspektivet, ungefär som mönstret var när oljepriset rusade i inledningen av finanskrisen.

Även om västvärldens möjligheter att stimulera sina ekonomier är starkt begränsade så är de inte helt uttömda. Löften om fortsatt extremlåga räntor och nya köp av obligationer är väl det som närmast ligger till hands.

På finansmarknaderna ryktas det dessutom redan om ett QE3 av Federal Reserve, något som skulle innebära en viktig likviditetsstimulans inte bara på den amerikanska utan även på andra finansmarknader. Inte minst europeiska banker suktar efter billiga dollar. 

Många drömmer dock också om amerikanska åtgärder för att vända den negativa trenden på bostadsmarknaden som dels dämpar hushållens konsumtionshumör, dels tvingar bankerna att vara försiktiga med nyutlåning eftersom det finns gott om potentiella förluster i bostadsbeståndet.

Att Tyskland är på väg att ta ett tydligt ledarskap i hanteringen av statsskuldskrisen i Europa kan också, i alla fall på lite sikt, stärka marknadens förtroende för att krisen ska kunna hanteras.

För svenskt vidkommande kan läggas till en möjlig försvagning av den svenska kronan. Om exempelvis Riksbanken ändrar sitt räntescenario så kan kronan börja tappa, även om bristen på andra valutaalternativ gör att kronan knappast tappar lika mycket som under finanskrisen, när en euro som mest kostade kring 11,50 kronor.

Sannolikt räcker det inte för att vända börshumöret med om någon enstaka av dessa faktorer infaller, framför allt inte om konjunkturen fortsätter att försvagas. Men över tid är förhoppningen att att allt fler positiva faktorer kickar in och kan vända på steken.

Det är nog ändå troligt att vi får se en svag börs i augusti, inte minst som vi befinner oss mitt i semestertider på många stora finansmarknader och viljan att ta risk sannolikt är begränsad. Vår förhoppning är dock att börsen ska kunna visa lite bättre humör ju längre in på hösten vi kommer, men då måste konjunkturindikatorerna sluta att överraska på nedsidan. 

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån