Konjunkturinstitutet (KI) presenterade idag en ny prognos för svensk ekonomi i samband med att resultaten från de senaste enkätundersökningarna av läget hos företag och hushåll publicerades.

Barometerindikatorn, som är ett sammansatt mått av hushålls- respektive företagsundersökningen, steg från 96,0 i juli till 98,8 i augusti. Det var bättre än väntat men värdet ligger fortfarande under det historiska genomsnittet.

Liksom tidigare är det hushållens syn på sin egen ekonomi samt i detaljhandeln som de mest positiva tongångarna märks. Dessa två hänger ju dessutom intimt samman och det är framför allt hushållens köplust som ska driva den svenska tillväxten framöver.

Den stora överraskningen är i sin tur industrin där konfidensindikatorn steg från 94,9 i juli till 100,1 i augusti. Man bör dock notera att det framför allt är förväntningsbilden som ljusnat medan både orderingång och produktionsvolym faktiskt ligger still jämfört med föregående månad.

Det återstår därmed att se om de positiva förväntningarna realiseras och kommer att märkas i industriföretagens rapporter för det tredje kvartalet. Det är därför med stor spänning vi ser fram mot såväl rapporter som annan makrostatistik för att bekräfta att en vändning till det bättre de facto har skett.

Konjunkturinstitutet tar i alla fall fasta på de mer positiva tongångarna och tror på en klar vändning till det bättre under senare delen av det här året och under 2014. Att prognosen för årets tillväxt skruvas ner från 1,5 till 1,1 procent beror i huvudsak på att årets andra kvartal uppvisade en så usel tillväxt.

Nästa år väntas tillväxten bli 2,5 procent för att stiga ytterligare till 3,3 procent 2015. Ett starkt bidragande skäl till ökad tillväxt under nästa år är väntade finanspolitiska stimulanser från regeringen på 25 miljarder kronor.

KI drar dock slutsatsen att det i så fall i huvudsak rör sig om ofinansierade reformer som kommer att kräva motsvarande skattehöjningar under åren efter detta om överskottsmålet ska kunna hållas. Det är ingen vild gissning att en sådan budgetutveckling kommer att bli en het potatis fram till valet hösten 2014.

Vi noterar också att Riksbanken får sig en släng av sleven när KI i en utvärdering konstaterar att Riksbanken regelmässigt överskattat inflationen under perioden 2001-2013 och att detta påverkat såväl tillväxt som sysselsättning negativt. Överskattningen på KPI-nivå har som genomsnitt varit en hel procentenhet på 24 månaders sikt, vilket måste betecknas som uppseendeväckande sett till att inflationsmålet är på två procent.

Sammantaget får vi säga att dagens prognos från KI i stort sett följer vår bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige framöver. Möjligen har vi en mer pessimistisk syn på utvecklingen efter 2014 eftersom vi tror att en fortsatt svag utveckling i EMU-området, tillsammans med en stark krona, kommer att hålla tillbaka exporttillväxten.

Dessutom är frågan hur den eskalerande krisen i Syrien kommer att påverka den globala återhämtningen? Här kommer hoten mer från stigande oljepris och försämrade internationella relationer mellan framför allt USA och Ryssland/Kina än från den interna syriska konflikten i sig. Än så länge räknar vi inte med några större realekonomiska effekter och det är framför allt är på finansmarknaden som oron på kort sikt kommer att märkas. Det bör dock vara övergående.