Donald Trump har totalt över 300 miljoner dollar i skulder till banken.

Deutsche Bank följer flera andra storbolags exempel, däribland ett antal andra banker som tagit ställning mot kongresstormningen och den händelseutveckling som Donald Trump anklagas för att ha anstiftat.

Ingen av de övriga har dock lika starka band till presidenten, band som sträcker sig tillbaka till 1990-talet.

Händelseutvecklingen följer Donald Trumps vägran att acceptera sitt nederlag i presidentvalet, som hölls den 3 november i fjol. I samband med förra veckans elektorsrösträkning, vilket under normala omständigheter är en närmast ceremoniell tillställning, kallade Donald Trump till ett sedermera urartat massmöte utanför Vita huset som tog en ände med förskräckelse. Militanta Trumpanhängare trängde in i kongressbyggnaden för att stoppa räkningen efter att presidenten förordat en marsch mot Kapitolium.

Även tidigare Trumpallierade republikanska politiker i kongressen har kallat Donald Trumps uttalanden för uppviglande till våld och vissa kollegor har lyft att det är dags för hans frivilliga avgång eller via det så kallade 25:e tillägget – en lag som kan nyttjas för att avsätta en president som inte längre kan betraktas som i beslutsfört skick.

Enligt Bloomberg-rapporter under natten mot tisdagen ska dock vice president Mike Pence, som ansvarar för att sätta i gång en sådan process, signalerat en annan uppfattning.

Demokratiska politiker med kongressens talman Nancy Pelosi i spetsen överväger å sin sida att återigen ställa Donald Trump inför riksrätt.

Bland övriga banker har tidigare bland annat Morgan Stanley avslutat relationer med samtliga de politiker som röstade emot att certifiera Joe Biden.

Redan kring valet i november rapporterade Reuters att Deutsche Bank övervägde olika sätt att göra sig av med bankens "mest besvärliga kund". De lån som ställts ut till presidenten har gett upphov till massiv negativ publicitet och skadat bankens redan sargade rykte. Deutsche Bank är den bank som främst sätts i samband med de olika utredningar som förts mot Donald Trump, bland annat rörande hans vägran att som sedvanan bjuder offentliggöra sina deklarationer.

USA:s presidenter har i modern tid alltid presenterat deklarationer som ett traditionsenligt bevis på att det inte föreligger någon klandervärdig skuldsituation till det land som denne tillerkänts makten att styra av väljarna eller några problematiska intäktsströmmar från främmande makt.

I täten för den mediegranskning som pågått mot Donald Trump har New York Times gått. Tidningen har kunnat avslöja att presidenten är tungt skuldsatt och hans ofta nyttjade rykte som en miljardär av egen förmåga har därigenom kommit på skam.

Till saken hör också risken att tillgångarna i det fastighetsimperium som säkrar lånen, bland annat hotell, är illa åtgångna av coronapandemin och att det därmed finns en risk att Trump Organization inte är i skick att betala tillbaka, enligt nyhetsbyråns uppgifter.

Ett skäl till att banken inte tidigare ansett det som möjligt att utmäta Donald Trump är att han är sittande amerikansk president, enligt Reuters.

Totalt har Deutsche Bank gett Donald Trump lån värda omkring 2 miljarder dollar sedan i slutet av 1990-talet.