ECB har gjort allt den har kunnat göra för att stabilisera marknaderna och stödja ekonomin. Nu är det upp till regeringar och parlament att göra allt de kan för att öka tillväxtpotentialen, stärka konkurrenskraften och bygga ett starkare, mer stabilt EMU.

Det sade ECB-chefen Mario Draghi inför den franska nationalförsamlingen på onsdagen, enligt ett förskrivet tal.

Han sade att ECB har varit mycket aktiva med att svara på krisen, och de är redo att agera på nytt vid behov. Men det finns begränsningar för vad som kan uppnås med penningpolitiska medel. Det handlar inte om vad ECB:s mandat ger utrymme för, den fundamentala skillnaden gäller vad olika institutioner kan göra.

Mario Draghi pekade på den rådande bristen på krediter för många hushåll och mindre och medelstora företag som en relevant fråga. Han konstaterade att centralbanken kan säkra att bankerna har finansiering och hantera makroekonomiska risker.

"Men den kan inte erbjuda kapital, och den kan inte heller påverka bankernas bedömning av kreditvärdigheten hos individuella låntagare", sade ECB-chefen.

"Penningpolitik kan inte heller skapa real ekonomisk tillväxt. Om tillväxten stagnerar på grund av att ekonomin inte producerar tillräckligt eller på grund av att företagen har förlorat konkurrenskraft, då ligger det bortom centralbankens kapacitet att göra något åt", fortsatte han.

ECB-chefen betonade att euroområdet behöver en uthållig tillväxt. Han konstaterade att över 19 miljoner personer är arbetslösa, och bland de unga är nästan en fjärdedel arbetslösa. "Så höga arbetslöshetsnivåer är en tragedi".

Samtidigt innebär en svag ekonomi färre skattebetalare och lägre intäkter, vilket pressar de offentliga finanserna och i slutänden även de sociala modellerna.

Mario Draghi tog Frankrike som ett exempel; där har den offentliga skulden stigit från 20 procent av BNP 1980 till över 90 procent i dag. Under den tiden har BNP ökat med i genomsnitt 2,3 procent per år under 1980-talet, 1,9 procent per år under 1990-talet och 1,8 procent per år under 2000-talet fram till krisen.

"Detta tyder på att det, för alla euroländer, behövs en ny approach. En approach som kan leverera tillväxt och jobb, och säkra sociala modeller utan att skapa ohållbara skuldbördor för kommande generationer", sade han.

En första respons bör enligt ECB-chefen vara att säkra att den finanspolitiska konsolideringen, som är nödvändigt för att begränsa skuldnivåerna, görs så tillväxtvänlig som möjligt.

Det kan ske genom att minska beroendet av skattehöjningar så att hushållens disponibelinkomster inte drabbas. Samtidigt bör investeringar prioriteras över löpande utgifter, vilket kan lägga grund för framtida tillväxt. Vidare behövs strukturella reformer, exempelvis i pensionssystemen, för att stabilisera statsfinanserna utan negativa effekter för ekonomin.

En andra respons är att höja konkurrenskraften och öka den underliggande produktionskapaciteten i ekonomierna. Det handlar om reformer som riktar in sig på strukturerna i ekonomierna.

"De inkluderar sänkta inträdesbarriärer för nya företag och ungdomar, minskade bördor för företag - som komplexa skattesystem, arbetsmarknadslagar eller störande reglering. Reformer på arbetsmarknaden är också nödvändiga för att skapa mesta möjliga chanser för sysselsättning", sade ECB-chefen.