Draghi ville i intervjun med affärstidningen Il Sole 24 Ore, som publicerades i lördags, heller inte specificera vad "andra penningpolitiska instrument" skulle kunna vara, som han talade om vid presskonferensen den 22 oktober.

Då förklarade han att ECB, inför det penningpolitiska mötet den 3 december, kommer att göra en grundlig analys om ytterligare stimulans behövs, och i så fall i vilken form.

"Vi kommer att se om ytterligare stimulans är nödvändig. Det är en öppen fråga", sade Mario Draghi i intervjun.

"Det är för tidigt att säga att 'detta är menyn' och att 'det finns inget att lägga till'", fortsatte han.

I intervjun fick han frågor om kvantitativa lättnader (QE) och en sänkning av depositräntan.

Ett års erfarenhet av negativ depositränta på -0,20 procent (sedan september 2014) gör att ECB överväger att gå lägre än vad man tidigare betraktade som botten.

"Vi har sett att penningmarknaden anpassade sig helt lugnt till vår nya ränta. Andra länder har sänkt sina räntor till mycket mer negativa nivåer än vår", förklarade ECB-chefen.

Beträffande inflationen väntar sig ECB att den förblir nära noll de närmaste månaderna. Kanske blir den till och med bli negativ, åtminstone fram till starten av 2016, sade han.

"Från mitten av 2016 och till slutet av 2017 - också på grund av den försenade effekten av försvagningen av växelkursen - väntar vi oss att inflationen stiger gradvis", sade Mario Draghi.

Goda nyheter är dock att inflationsförväntningarna åter har nått över 1,7 procent efter ett fall i september, sade han.

I intervjun tillbakavisade Mario Draghi att en ackommoderande penningpolitik minskar incitamenten för euroländerna att genomföra strukturreformer.

Något sådant samband kan inte påvisas de senaste fem åren. Och något omvänt samband finns inte heller, att reformviljan är högre när svag statsfinansiell trovärdighet driver upp marknadsräntorna, sade han.

Dessutom påverkar vissa reformer, som av rättssystemet, inte alls marknadsräntorna, sade han.