Frågan är om det egentligen är läge att gratulera Barack Obama till omvalet som USA:s president. Det kommer i alla fall att finnas gott om möjligheter för honom att utveckla ett präktigt magsår under de kommande fyra åren.

Först och främst gäller det hur USA ska undvika den finanspolitiska åtstramning (fiscal cliff) som riskerar att bli verklighet efter årsskiftet om inte politikerna lyckas komma överens om att begränsa effekterna av tidigare beslut om besparingar och skatteåterställare.  Sammantaget rör det sig om åtstramningar på cirka 600 miljarder dollar under 2013. Det handlar om en åtstramning på runt 4 procent av BNP som med stor sannolikhet skulle skicka ner landet i en ny recession.

Problemet är att president Obama för att undvika det fiskala stupet behöver få igenom sina förslag i ett representanthus som även efter valet har republikansk majoritet. Dessutom är många republikaner stukade och möjligtvis hämndlystna efter en ny valförlust och en ovanligt hård ton under valrörelsen. Utmanaren Mitt Romney var dock försiktigt försonlig i sitt förlorartal och sträckte ut en hand om samarbete. Vad det är värt får vi veta under de närmaste veckorna.

Ett akut problem är också att den nuvarande kongressen sitter på lånad tid fram till årsskiftet innan de nyvalda ledamöterna ska ta plats. Under tiden fram till årsskiftet kan det därför vara svårt att få igenom genomgripande beslut . Det gäller framför allt kravet från Obama att höja skatterna för de allra rikaste. Dessutom måste skuldtaket höjas för att inte statsskulden ska slå i detta redan i början av nästa år.

Den politiska låsning som uppstått och riskerar att bli bestående har till och med fått några demokrater i representanthuset att förorda att man inte söker någon bred politisk lösning utan helt enkelt låter de automatiska åtstramningarna slå till med full kraft. Det skulle visserligen med stor sannolikhet betyda en recession under inledningen av 2013 men skulle samtidigt innebära ett stort steg i den nödvändiga långsiktiga saneringen av statsfinanserna.

Den amerikanska statsskulden är numera uppe i cirka 110 procent av BNP och en nivå runt 80 procent brukar anses vara en långsiktigt hållbar nivå (i Sverige ligger statsskulden på cirka 30 procent av BNP).

Det blir en rejäl utmaning för president Obama att genomföra den nödvändiga budgetsaneringen givet att det löpande budgetunderskottet för budgetåret 2012 beräknas landa på 1,1 biljoner dollar eller cirka 7 procent av BNP. Det här svåra budgetläget kommer att begränsa presidentens manöverutrymme rejält under de kommande fyra åren.

Den som hoppas på fortsatt ultralätt penningpolitik och fortsatt extremlåga räntor kan däremot dra en lättnadens suck efter valresultatet. Centralbankschefen Ben Bernanke riskerade avsked om Mitt Romney hade vunnit valet men nu kan man räkna med att centralbanksstimulanserna fortsätter. Om Ben Bernanke väljer att avgå när hans nuvarande mandat går ut i januari 2014 är dessutom chansen stor att vice centralbankschefen Janet Yellen tar över rodret. Hon är framför allt känd för att vara en ännu större vän av centralbanksstimulanser än Ben Bernanke.

På den positiva sidan kan läggas att valet av Barack Obama och fortsatt republikansk majoritet i representanthuset betyder att läget i princip är oförändrat och att osäkerheten kring den framtida politiska och ekonomiska utvecklingen i vart fall inte ökat. 

Flera politiska bedömare gör också analysen att republikanerna troligen måste röra sig mot mitten av politikerfåran för att överhuvudtaget ha chansen att vinna presidentvalet om fyra år. Inte minst för att republikanerna har svårt att attrahera röster bland minoriteter och unga. Det kan vara en öppning till mer försonligt klimat mellan presidenten och representanthuset i framtiden, om än inte i dagsläget.