Riksbanken kommer

troligen inte heller att lansera några extraordinära penningpolitiska åtgärder nu och räntebanan i penningpolitiska prognosen väntas vara i stort sett oförändrad jämfört med i den penningpolitiska uppföljningen i april.

I SME Direkts

enkät bland 14 svenska och utländska analytiker svarar 13 att styrräntan kommer att lämnas oförändrad den 1 juli, medan en tror på en sänkning med 0,25 procentenheter.

Riksbanken sänkte

styrräntan med 0,5 procentenheter, till 0,5 procent, den 21 april. Samtidigt flaggades för en "viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver" och att "räntan väntas ligga kvar på en låg nivå till början av 2011".

Trots att inkommande

information visat att den svenska ekonomin utvecklades svagare än vad Riksbanken hade räknat med kunde Riksbankens budskap om låga räntor länge inte riktigt få fäste bland marknadsaktörer. Marknadens prissättning har den senaste tiden indikerat förväntningar om att styrräntan börjar höjas mycket tidigare, kanske redan i slutet av 2009 men mer troligt i början av 2010 - ett år tidigare än vad Riksbanken flaggat för.

Sannolikheten för en

ytterligare räntesänkning var också i stort sett borta från bordet fram till nyligen, då en ny prognos från Konjunkturinstitutet, en oväntad räntesänkning från Norges Bank samt en oväntat kraftig ökning i den svenska arbetslösheten i maj åter lyfte upp frågan om en eventuellt ny räntesänkning.

Men även om

vissa bedömare konstaterar att osvuret är bäst råder det enighet bland de bedömare som SME Direkt har tillfrågat om räntan kommer att lämnas oförändrad nu.

"Visst, BNP har

kommit in svagare än väntat, men jag tror ändå att de (Riksbanken) i nuläget känner att de har någorlunda koll på händelseförloppet. Och jag tror väl heller inte att de tror att (en sänkning med) 25 punkter till skulle spela någon roll", säger Michael Grahn, analytiker på Danske Markets.

Det svaga BNP-utfallet

för det första kvartalet gör det sannolikt att Riksbanken kommer att behöva revidera ned BNP-prognosen för 2009 ytterligare något, medan en rad "gröna skott" på senare tid gör det mer osäkert om hur Riksbanken ser på de följande åren.

I april förutsåg

Riksbanken ett BNP- fall på 4,5 procent 2009 följt av en ökning med 1,3 procent 2010 och 3,1 procent 2011. Med ytterligare nedjustering av BNP-prognosen för 2010 och eventuellt 2011 skulle Riksbankens nya huvudscenario bli långt svagare än det alternativscenario, med nollränta, som tecknades upp i den penningpolitiska rapporten i februari. Men bland annat med stöd av internationella jämförelser verkar ingen längre riktigt förespråka en definitiv nollränta.

"Är det någon

diskussion nu så är det väl hur man ska skapa någon slags trovärdighet för att styrräntan ska ligga still under lång tid", säger Michael Grahn.

Om Riksbanken skulle

lyckas skapa större trovärdighet om att man kommer att hålla styrräntan låg länge skulle det skapa förutsättningar för att pressa ned räntenivåerna över hela avkastningskurvan, det vill säga på alla löptider. Michael Grahn ser dock vissa svårigheter med att skapa en sådan trovärdighet i och med att ledamöterna har lite olika syn på om räntan ska sänkas ytterligare eller om det finns risk för att man måste dra upp den snabbare längre bort.

"Det i sig skapar

väl inte mycket trovärdighet för deras egen reporäntebana - när de själva är osäkra", säger Michael Grahn.

Direktionsledamoten

Lars EO Svensson reserverade sig vid det senaste penningpolitiska mötet och anförde att räntan borde sänkas till 0,25 procent, och att räntan skulle hållas på denna nivå längre än vad den publicerade räntebanan pekade mot, några kvartal in på 2011.

Mot detta kan ställas

den uppfattning som ledamoten Barbro Wickman-Parak samtidigt framförde, om att det nästa sommar eller höst skulle kunna synas tecken på att "den extremt låga" räntan skulle behöva höjas. Hon reserverade sig dock inte mot räntebanan, som pekade mot att räntan skulle ligga kvar till början av 2011.

Därefter har båda

dessa ledamöter i stort sett upprepat sina åsikter vid olika tillfällen, men Riksbanken har valt att inte publicera anföranden från Lars EO Svensson medan Barbro Wickman-Paraks anföranden har blivit publicerade. Det har fått vissa bedömare att misstänka att Lars EO Svenssons mer expansiva hållning inte har mycket stöd bland övriga direktionsledamöter.

Enligt analytikerna

i SME Direkts enkät väntas diskussionerna nu landa i att räntebanan i stort sett lämnas oförändrad jämfört med i april, det vill säga att styrräntan ligger kvar på låga nivåer till början av 2011. Möjligen kan den nya räntebanan tyda på att takten i räntehöjningarna dras ned under 2011-2012.

När det gäller

analytikernas egna bedömningar om nästa ränteåtgärd märks en viss spridning och prognoserna blir mer osäkra; en bedömare tror på en sänkning med 0,25 procentenheter under hösten 2009, två tror på en första höjning under det andra kvartalet 2010, sju tror att en höjning kommer under det andra halvåret 2010 medan tre tror att en första höjning dröjer till första halvåret 2011.

Beträffande eventuella

okonventionella penningpolitiska åtgärder finns det inga förväntningar om att Riksbanken ska lansera några åtgärder vid juli-mötet, men det finns vissa förhoppningar om att banken ändå ska kunna komma med några klargörande besked om vad som skulle kunna bli aktuellt om den ekonomiska och/eller finansiella situationen skulle förvärras framöver.

Budskapen från

direktionsledamöter har varit att det kan finnas anledning till mer otraditionella metoder, exempelvis köp av stats-, bostads- och företagsobligationer, om utvecklingen blir sämre. Riksbanken utvärderar erfarenheterna från andra länder, men vill också överväga om det är Riksbanken eller någon annan myndighet som är bäst lämpad att genomföra dessa.

Michael Grahn hoppas

på att det kan komma några klarlägganden i ärendet den 2 juli, men tycker att det kan vara svårt att se vilka andra myndigheter som Riksbanken tänker sig kan vara aktuella.

"Jag har inga större

förhoppningar om att det ska komma något tydligt, det skulle överraska mig. Men de har ju diskuterat det här en tid nu, så det borde ju vara dags", säger han.

Samtidigt kan det

vara svårt för Riksbanken att peka på några särskilt positiva effekter av de okonventionella åtgärder som har vidtagits från Federal Reserve och Bank of England - där har räntenivåerna stigit relativt kraftigt trots omfattande centralbanksköp.

De stigande räntenivåerna

kan i och för sig vara en signal om att åtgärderna har fyllt ett syfte, att få upp inflationsförväntningarna från farligt låga nivåer, men det kan vara svårt att med säkerhet hävda att det är just centralbankernas obligationsköp som har pressat upp marknadens inflationsförväntningar.

Samtidigt hörs varningar

för att marknaderna har varit väl tidiga med att diskontera en ekonomisk återhämtning, och för att stigande räntenivåer och råvarupriser i sig kan utgöra ett hot mot de ännu svaga tecknen på en stabilisering.

"Jag tycker inte

att man ser (någon återhämtning) i realekonomiska data. Det branta fallet är över, men du ser inte någon tydlig studs", säger Michael Grahn.

Det kan inte heller

uteslutas att de tydliga återhämtningarna på aktie- och råvarumarknaderna, och på vissa håll även bostadsmarknaderna, mer är en reaktion på ovanligt låga räntenivåer globalt, och spridda förväntningar om kraftigt stigande inflation, än på förväntningar om en stabilare ekonomisk utveckling.

NYHETSBYRÅN DIREKT