EU:s finansministrar enades på tisdagen om skärpt tillsyn av finansmarknaderna på EU-nivå som innebär skapandet av fyra nya myndigheter.

Finansminister Anders Borg beskrev den enhälliga överenskommelsen som "historisk".

Storbritannien har tidigare oroats av att EU-myndigheterna skulle få alltför stora befogenheter över nationella tillsynsmyndigheter och även Londons finanscenter.

"Överenskommelsen var möjlig efter en ömsesidigt pragmatisk inställning från kommissionären Barnier och den brittiska regeringen", sade Anders Borg.

Tillsynspaketet består av två delar, makronivån och mikronivån.

På makronivå skapas Europeiska systemrisknämnden som ska övervaka övergripande hot mot hela det finansiella systemet.

På mikronovå gäller enskilda gränsöverskridande storbanker. Tre EU-myndigheter bildas för att hantera banker, värdepapper samt försäkringsbolag och pensionsfonder,

En starkare europeisk roll i övervakningen är naturlig när allt fler banker går över EU:s inre gränser, sade Anders Borg.

"Det bör förbättra förutsättningarna för att man tidigt agerar på obalanser. Det finns inga system eller regler som kan förhindra att vi får nya finanskriser, men klara redovisningar bör underlätta", sade finansministern om makroövervakningen.

I torsdags nådde EU:s ordförandeland Belgien en preliminär överenskommelse med Europaparlamentets förhandlare. Överenskommelsen godkändes alltså på tisdagen av alla EU-länder, men måste fortfarande godkännas av Europaparlamentet i plenarsession den 21 september.

Under ekofinmötet fick Storbritannien försäkringar om att EU-myndigheternas befogenheter sakta skulle ökas.

Anders Borg påminde om att det svenska ordförandeskapet under hösten 2009 lyckades åstadkomma enighet bland EU-länderna.

Dessutom beslutade man under Ekofin-mötet om att skärpa budgetövervakningen genom att införa en gemensam budgetkalender. Det uppgav EU-källor under ekofintmötet.

Den europeiska terminen innebär att alla regeringar ska presentera sina fleråriga budgetplaner i mitten eller slutet av april.

Planerna kallas stabilitetsprogram för euroländer och konvergensprogram för övriga EU-länder. Tidigare lämnades programmen in under hösten. (För svensk del var det höstbudgeten.)

Kommissionen ska sedan granska planerna, särskilt om budgetmålen uppfylls och om antagandena för den ekonomiska utvecklingen är rimliga.

Under sommaren lämnar kommissionen sedan sitt utlåtande som diskuteras av finansministrarna. EU-länderna förväntas ta hänsyn synpunkterna till när de lägger sina budgeterar under tidig höst.

Tidigare fanns en kontrovers då kommissionen ville granska budgetplanerna innan de presenterades för de nationella parlamenten. Men nu är ordningen klart och tydligt den omvända.

Men denna turordning behöver Sverige inte göra några ändringar i sin budgetgång då Sverige avser lämna in vårpropositionen som konvergensprogram.

Ekonomikommissionär Olli Rehn sade vid en presskonferens att kommissionen inte är intresserad av att detaljgranska varje budgetrad i kommande års budget.

När kommissionen granskar programmen kommer den att utfärda förslag till rekommendationer och vid behov varningar till EU-länderna. Finansministrarna har sedan att ta ställning till förslagen.

Varningar mot exempelvis höga budgetunderskott ska utlösa åtgärder i stabilitetspaktens procedur mot alltför höga underskott, excessive deficit procedure.