Böter på 0,2 procent av BNP ska utdömas för ett euroland som genomför stora ofinansierade utgiftsökningar eller inte sänker ett stort budgetunderskott eller en hög statsskuld. Det föreslog EU-kommissionen på onsdagen i ett lagstiftningspaket.

Sett till Sveriges BNP skulle bötesnivån hamna på omkring 65 miljarder kronor vilket är mer än vad som totalt läggs på sjukvård i hela landet under budgetåret 2010.

EU:s finansministrar enades redan den 7 september om att införa en gemensam budgetkalender, en så kallad europeisk termin. EU-länderna ska presentera fleråriga budgetplaner i april, som sedan granskas gemensamt innan länderna lägger sina höstbudgetar.

Nu föreslog kommissionen att paktens förebyggande del ska stärkas ytterligare genom ett krav att ett lands utgifter årligen inte får överstiga den genomsnittliga tillväxttakten.

Undantag kan göras om utgiftsökningen kompenseras av intäktsökningar eller om landet har ett budgetöverskott (egentligen har nått sitt medelfristiga budgetmål, som för de flesta EU-länder är balans eller överskott).

"Det huvudsakliga målet är att förhindra att extrainkomster spenderas snarare än används för att minska statsskulden", skrev kommissionen i ett pressmeddelande.

Euroländer kan straffas för att inte följa denna regel genom att finansministrarna utdömer att en räntebärande deposition måste lämnas på 0,2 procent av BNP.

Beslutet ska fattas med omvänd majoritet, vilket betyder att en kvalificerad majoritet måste rösta emot ett förslag om böter från kommissionen för att stoppa förslaget.

Reglerna skärps även i den korrigerande delen av stabilitetspakten - vilket betyder att underskottet har överskridit 3-procentsgränsen och ska korrigeras.

Till skillnad från tidigare ska kravet på ett euroland att omedelbart lämna en räntefri deposition på 0,2 procent. I den nuvarande pakten får eurolandet tid i flera omgångar att följa rekommendationer till åtgärder från finansministrarna.

Ett euroland ska också dömas att betala en räntefri deposition på 0,2 procent om landet inte sänker den del av skulden som överstiger 60 procent av BNP (räknat under de tre föregående åren för att jämna ut svängningar).

Men här ska nationella omständigheter tas med i beräkningen. Skuldens struktur kan vara mer eller mindre riskfylld. Framtida åtaganden på grund av åldersstrukturen varierar. Och sänkningen av skulden kan försvåras på grund av mycket låg inflation.

Depositionerna omvandlas till böter om eurolandet inte vidtar tillräckliga åtgärder efter upprepade påstötningar från finansministrarna.

Även dessa beslut att om depositioner och böter fattas med omvänd majoritet, vilket alltså ger kommissionen stort inflytande. (Dock behövs fortfarande en kvalificerad majoritet av finansministrarna för att starta proceduren om alltför stora underskott, som är nödvändig för vidare beslut om sanktioner.)

Ytterligare en aspekt i kommissionens förslag är att EU-länder ska införa nationella budgetramverk, likt Sveriges budgetprocedurer och självständigt budgetkontor.