Sveriges BNP väntas öka med 3,0 procent i år, 2,8 procent 2016 och 2,7 procent 2017. I majprognosen såg EU-kommissionen att BNP skulle öka med 2,5 procent i år och 2,8 procent nästa år.

Den starka sysselsättningstillväxten och stadigt stigande disponibelinkomster tillsammans med låga räntor ger fortsatt stöd till privatkonsumtionen under prognosperioden.

Det kommande amorteringskravet på bolån bedöms endast få en marginell påverkan på hushållens konsumtion de närmaste åren.

Även offentlig konsumtion väntas öka mer än sitt långsiktiga genomsnitt de kommande åren på grund av en åldrande befolkning, ökade utgifter för utbildning och en kraftig uppgång i antalet asylsökande, enligt EU-kommissionen, vars prognos baseras på Migrationsverkets senaste prognos i oktober.

"Medan den inhemska efterfrågan väntas fortsätta att vara den huvudsakliga tillväxtkraften så kommer en återhämtning i exporten ge ytterligare kraft 2015 tack vare en starkare ekonomisk återhämtning än väntat i EU", skriver EU-kommissionen, som noterar att sammansättningen för exporten alltmer väntas inriktas mot tjänstesektorn.

Men trots den fortsatta styrkan i den inhemska efterfrågan så väntas den reala BNP-tillväxten sjunka något 2016 och 2017 då importen börjar överträffa exporten. Output-gapet väntas gradvis slutas under de kommande åren.

Kommissionen noterar att sysselsättningen väntas öka i en rätt stark takt, vilket speglar den relativa styrkan i den ekonomiska återhämtningen och arbetskraftsutbudet, som fylls på av det höga inflödet av migranter på senare år.

Samtidigt väntas arbetslösheten bara sjunka gradvis från 7,7 procent i år till 7,4 procent 2017, då den dynamiska sysselsättningstillväxten motverkas av en stark ökning av arbetskraften och arbetsmarknadens funktionssätt hindras av tilltagande matchningsproblem på kort sikt, både utbildningsmässigt och geografiskt.

"Löneökningarna har hittills förblivit måttliga och denna trend väntas fortsätta 2016 och 2017", skriver kommissionen.

EU-kommissionen spår att HIKP-inflationen blir 0,8 procent i år och 1,5 procent 2016, att jämföra med 0,7 respektive 1,6 procent i majprognosen. 2017 väntas HIKP-inflationen stiga svagt till 1,7 procent

Enligt kommissionen beror uppgången i inflationen under 2015 på den svagare kronan och ökad inhemsk efterfrågan.

"Under 2016 och 2017 väntas inflationstakten stiga ytterligare, stöttad av ackommoderande penningpolitik och ökad konsumtion", skriver EU-kommissionen som tillägger att skattehöjningar som annonserats i budgeten väntas lyfta inflationen med 0,3 procent 2016.

EU-kommissionen bedömer att riskerna mot prognosen är balanserade. Nedåtriskerna är relaterade till svagare tillväxt på tillväxtmarknaderna, vilket skulle kunna påverka den ekonomiska utvecklingen negativt i Sveriges handelspartners och undergräva förtroendet i näringslivet, samt en korrigering av bostadspriserna.

Riskerna på uppsidan är relaterade till finansiellt starka hushåll som kan upprätthålla högre konsumtion då sysselsättningen ökar, de ekonomiska osäkerheterna avtal och givet det historiskt höga sparandet. Vidare skulle det stora antalet asylsökande kunna leda till högre offentlig konsumtion på kort sikt, medan en lyckad integration på arbetsmarknaden skulle kunna ge ytterligare kraft åt ekonomisk tillväxt på medellång sikt.

Kommissionen ser också en gradvis förbättring av de offentliga finanserna. Budgetunderskottet väntas sjunka från 1,7 procent av BNP 2014 till 1,2 procent 2017..

Det strukturella underskottet väntas ligga kvar runt 1 procent av BNP under prognosperioden.

"De huvudsakliga negativa riskerna mot budgeten är relaterade till högre kostnader associerade med migration, integration och sjukpenningen", enligt EU-kommissionen.

Den offentliga sektorns skuld, som steg till 44,9 procent av BNP 2014, på grund av det stigande budgetunderskottet och den svagare kronan, väntas sjunka gradvis.