Frågan om begränsning av EU-medborgares sociala förmåner i Storbritannien väntas bli svårast även om fler andra frågor är olösta, uppgav EU-källor på onsdagen.

Förhandlingarna om den brittiska uppgörelsen väntas dra ut på tiden natten mot fredagen.

"Vi kan mycket väl få en English breakfast, eller brunch", sade en EU-källa.

Uppgörelsen ska vara juridiskt bindande och oåterkallelig, vilket betyder att juridisk expertis står beredd under mötet.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har höjt krismedvetandet genom att varna för att EU står inför ett "kritiskt ögonblick" där risken för att EU bryts upp är reell.

Han och David Cameron har flugit kors och tvärs mellan EU:s huvudstäder för förberedande samtal. Ett visst drama behövs också för att ge brittiske premiärministern David Cameron hjälp mot att vinna folkomröstningen.

Storbritannien kräver att kunna begränsa sociala förmåner för EU-medborgare som börjar arbeta i landet. Förmånerna ska fasas in under en fyraårsperiod.

I princip ska det också vara möjligt för andra EU-länder att begränsa förmånerna, men östeuropeiska ledare vill ha garantier att det i praktiken inte blir så. Det brittiska systemet är helt visst annorlunda än de flesta andra EU-länders, med att ge skatterabatter vid låga inkomster och att förmåner inte är kopplade till inbetalningarna till socialsystemet.

Storbritannien vill också kunna indexera brittiska barnbidrag som betalas till barn som är kvar i hemländerna. För barn i östliga EU-länder skulle det betyda sänkningar.

En sådan regel skulle inte kunna begränsas till endast Storbritannien utan måste vara möjlig för alla EU-länder att införa.

Fyra östländer bjuder hårdast motstånd. Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern (kallade Visegradländerna) har svarat att indexering av barnbidrag bara kan gälla nya fall och inte befintliga. Och systemet får absolut inte kunna överföras på andra områden, som ålderspension, tycker de.

Finansmarknadsfrågor och EMU:s fortsatta fördjupning är en annan knäckfråga. Storbritannien vill ha försäkringar att euroländer inte diskriminerar icke euroländer.

Å andra sidan är Frankrike och Tyskland rädda för att London City undslipper viss finansmarknadsreglering och kan dra fördel av detta. De två stoppade tidigare en skrivning om att Storbritannien bara skulle bindas av befintlig finansreglering, inte ny.

Ett svenskt intresse är att Storbritannien inte får särlösningar. Skydd mot diskriminering ska gälla alla icke euroländer.

En tredje fråga är om EU-fördragets ordalydelse om att EU syftar till att bli en allt närmare union.

"Här måste man hitta ett samförstånd med ett noggrant ordval som speglar både den juridiska dimensionen och den politiska tolkningen, som skiftar i Europa", sade en EU-källa.

Juridiskt binder fördragstexten ingen till något.

Politiskt läser både Storbritannien och de mer federalistiska EU-länderna - från sina motsatta utgångspunkter - ordalydelsen som att EU-länder kan tvingas till mer politisk integration. Sverige och många andra länder anser dock att de inte kan tvingas och att inga förbehåll behövs.

En fjärde olöst fråga är också om uppgörelsen med Storbritannien i framtiden ska skrivas in i EU-fördraget eller inte. Belgien och andra federalistiskt sinnade länder motsätter sig detta.