Det totala kärnprimärkapitalkravet för svenska storbanker kommer enligt FI att variera mellan 14,5 och 19,3 procent.

Det skriver Finansinspektionen, FI, i ett pressmeddelande på torsdagen.

Höjningen av riskviktsgolvet kommer att börja gälla så snart FI:s styrelse fattat beslut om en slutlig version av denna promemoria, vilket väntas ske under hösten.

Nivån för den kontracykliska kapitalbufferten ska gå ut på remiss efter att FI samrått med övriga myndigheter inom stabilitetsrådet. Beslut om nivån väntas även det i höst.

I linje med tidigare överenskommelse med FI och Riksbanken, om att införa högre kapitalkrav för systemviktiga banker har FI beslutat att de fyra svenska storbankerna ska hålla en systemriskbuffert på 3 procent i kärnprimärkapital från första januari 2015 och ytterligare 2 procent i kärnprimärkapitalkrav inom ramen för den så kallade pelare 2.

Enligt tidigare besked avser FI att inom ramen för pelare 2 höja riskvikterna för norska bolån, på ett likartat sätt som det norska Finanstilsynet planerar, för de svenska banker som är aktiva på den norska bolånemarknaden.

Efter att Finanstilsynet redogjort för den slutliga utformningen kommer FI redogöra för hur deras genomförande av höjningen av riskvikterna kommer utformas och hur stor höjningen blir.

I sin samlade kapitalbedömning i pelare 2, det vill säga bedömningen av företagens individuella kapitalbehov, tillse att kapitalkrav i pelare 2 alltid tillkommer utöver kapitalkravet enligt de generella kapitalkraven i pelare 1.

FI avser dock i normalfallet inte fatta ett formellt beslut om kapitalkravet i pelare 2. Så länge ett formellt beslut inte är fattat påverkar kapitalkravet i pelare 2 inte den nivå vid vilken de automatiska utdelningsrestriktioner som är kopplade till det kombinerade buffertkravet träder in.

"Sammantaget innebär genomförandet av de förstärkta kapitaltäckningsreglerna en tydlig skärpning av kapitalkraven för svenska banker, i synnerhet för de systemviktiga storbankerna", skriver Finansinspektionen.

Det totala kapitalbaskravet för de fyra storbankerna uppskattas variera mellan 18,7 och 24,5 procent och det totala kärnprimärkapitalkravet uppskattas variera mellan 14,5 och 19,3 procent.

"FI bedömer att de svenska bankerna kommer att kunna uppfylla kraven. Behovet av fortsatta anpassningar gör samtidigt att vissa banker fortfarande behöver vara konservativa i sin kapitalplanering och visa återhållsamhet med åtgärder som minskar deras motståndskraft, som vinstutdelningar och aktieåterköp", skriver FI.

Utöver det konstaterar FI att det internationella arbetet förstärka kapitaliseringen i banksystemet fortskrider.

Bland annat kommer ett mått för bruttosoliditet att införas, eventuellt som ett tvingande krav från och med 2018.

Baselkommittén arbetar också med att ta fram förslag för att likrikta riskviktsberäkningarna i syfte att begränsa skillnaderna mellan olika bankers interna modeller.

En annan viktig aspekt är hur EU:s krishanteringsdirektiv kommer att genomföras och tillämpas eftersom det därigenom kan ställas krav på den förlustbärande kapacitet som en systemviktig bank ska ha om den blir föremål för avveckling.