Finanskrisen fördjupar den

internationella lågkonjunkturen framöver, vilket förlänger och fördjupar den svenska lågkonjunkturen. Negativa förväntningar och försämrade förutsättningar dämpar hushållens konsumtion, och samtidigt dämpas investeringarna av finansoron och svagare efterfrågan.

"Vi har den svagaste

exportefterfrågan på kanske 30 år och vi är ett av de mest exportberoende länderna i världen", sade Anders Borg.

I uppdateringen av

det svenska konvergensprogrammet har finansdepartementet räknat på två scenarier för den svenska ekonomin framöver, och i båda fallen blir tillväxten väsentligt svagare än vad som beräknades i samband med höstbudgeten.

I samband med

höstbudgeten såg finansdepartementet en BNP-tillväxt på 1,3 procent 2009, 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Arbetslösheten väntades öka till 6,4 procent 2009, 6,6 procent 2010 för att sjunka till 6,0 procent 2011.

I det första scenariot

antar regeringen att den finansiella krisen fördjupas, huspriser och andra tillgångspriser sjunker ytterligare 5 procent och efterfrågan på svenska exportprodukter blir 1 procentenhet lägre de kommande två åren.

Kreditvillkoren är fortsatt

strama, med 50 punkter högre räntespread 2009, och hushållen blir mer pessimistiska. I detta scenario ser regeringen nu en BNP-tillväxt på 0,1 procent 2009, 2,0 procent 2010 och 4,4 procent 2011. Arbetslösheten stiger till 7,0 procent 2009, 7,7 procent 2010 och därefter sjunka till 6,9 procent 2011.

I det andra scenariot

väntas en mer fördjupad och utdragen lågkonjunktur. Huspriser och andra tillgångspriser faller med 15 procent, efterfrågan på svenska exportprodukter blir 4 procentenheter lägre 2009 och 2010, räntespreaden blir 100 punkter högre och hushållen blir "betydligt mer pessimistiska".

I detta scenario

ser regeringen en BNP-tillväxt på - 1,2 procent 2009, 1,4 procent 2010 och 4,2 procent 2011. Arbetslösheten stiger till 7,8 procent 2009, 9,2 procent 2010 och därefter sjunka till 8,5 procent 2011.

Regeringen konstaterar

att resursutnyttjandet faller snabbt, och att inflationen och inflationsförväntningarna sjunker, och Riksbanken väntas i båda scenarierna sänka räntan kraftigt.

I det första scenariot

utgår regeringen från att Riksbanken sänker styrräntan till 2,75 procent i slutet av 2009, till 2,25 procent i slutet av 2010, därefter höjs räntan åter till 2,75 procent i slutet av 2011.

I det andra scenariot

antas Riksbanken sänka räntan till 2,25 procent i slutet av 2009, till 2,0 procent i slutet av 2010, och därefter höja styrräntan till 2,75 procent i slutet av 2011.

Finansministern konstaterade

att arbetsmarknaden försämras kraftigt, med en kraftig ökning av antalet varsel samtidigt som antalet nyanmälda platser fortsätter att minska.

I det första scenariot

väntas arbetslösheten öka till 7,0 procent nästa år, 7,7 procent 2010 och sjunker sedan till 6,9 procent 2011. I det andra scenariot stiger arbetslösheten ännu mer, till 7,8 procent 2009 för att sedan toppa på 9,2 procent 2010. År 2011 vänder arbetslösheten ned till 8,5 procent 2011.

I båda scenarierna

klarar regeringen det långsiktiga målet för de offentliga finanserna, 1 procent överskott över en konjunkturcykel. Finansministern sade att det fortfarande finns ett visst reformutrymme för 2010, men det finns en påtaglig begränsning i rådande läge och osäkerheten är stor.

"Det finns en alldeles

påtaglig restriktion för den ekonomiska politiken i offentliga finanser. Att vi skulle göra påtagliga och omfattande åtgärder som försvagar de offentliga finanserna i ett läge där det skulle kunna riskera att ge varaktiga och betydande underskott, det är något jag vill att man ska vara försiktig med", sade finansministern.

Anders Borg vidhöll

sin inställning att de offentliga finanserna inte får äventyras, utan det är fortsatt "ordning och reda" som ska styra den ekonomiska politiken. Han avvisade de förslag som Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström och chefekonom Stefan Fölster presenterade på Dagens Nyheters debattsida på söndagen, och sade att de skulle "ge motsatt effekt" och "riskera stora underskott".

Svenskt Näringsliv vill

bland annat se satsningar på offentliga investeringar, en fortsatt generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och en översyn av kapitalinkomstskatten.

Finansministern sade också

att det är mycket viktigt att allmänhetens förtroende upprätthålls så att de inte börjar oroa sig för kommande skattehöjningar och neddragningar i välfärden, eftersom detta ytterligare skulle riskera att förvärra krisen.

"Vi är i en förtroendekris

och då är det viktigt att hushållen känner förtroende för att trygghetssystem och välfärd är säkrad, även om tillväxten dämpas", sade Anders Borg.

NYHETSBYRÅN DIREKT