Sverige fick en egen lösning för tillämpningen av bail in-mekanismen när EU:s finansministrar natten mot torsdagen enades om EU:s bankkrislagstiftning.

Men finansminister Anders Borg var inte nöjd med att uppgörelsen begränsar Sveriges möjlighet att tillföra statligt kapital i ett tidigt skede då en bank dabbas av en kris.

Därför hoppas han på att Europaparlamentet ska driva Sveriges sak när nu parlamentet börjar förhandla med EU:s finansministrar om en gemensam version.

"Det centrala var att säkra att våra banker också får mätas med riskvägda tillgångar, inte samlade skulder", sade Anders Borg till journalister efter det extra ekofinmötet.

Grundregeln i överenskommelsen är att en krisdrabbad bank först måste skriva ned sina skulder hos fordringsägare (bail in) upp till 8 procent av bankens totala skulder. Först därefter får bankens hemland frihet att välja mellan olika handlingsalternativ.

Alternativen kan vara att använda den nationella resolutionsfonden eller statliga medel för rekapitalisering.

På svensk begäran infördes en alternativ tröskel på 20 procent av bankens riskvägda tillgångar. Men för att kunna använda denna möjlighet måste hemlandet ha fonderat 3 procent av insättningar i sin insättningsgaranti och sin nationella resolutionsfond. (Ett land som deltar i bankunionens framtida europeiska resolutionsfond kan inte använda undantaget.)

Sverige uppfyller redan dessa villkor.

"Det kan diskuteras om 8 procent av skulden motsvarar 20 procent riskvägt, men det är betydande krav på svenska banker. Som en del av en kompromiss återspeglar det väl vad som behövs för att det svenska banksystemet ska fungera i ett bail in-system", sade Anders Borg.

Anledningen till att Sverige begärde en skräddarsydd särlösning är att svenska banker avviker från övriga europeiska banker genom att ha mycket låga kreditförluster och därmed låg riskvikt. Detta beror till stor det på den höga andel bolån i balansräkningen.

Vad gäller möjligheten för staten att rekapitalisera banker och ta över dem sade Anders Borg att han nu hoppas på att Europaparlamentet kommer att göra detta möjligt i ett tidigare skede i en bankkris.

"Vi hade föredragit vidgade möjligheter att tillföra aktiekapital och ta över banker. Det minskar risken för att man får negativa likviditetseffekter i bankernas finansiering", sade Anders Borg.

Överenskommelsen innebär nu att banken först måste äta sig i genom 8 procent av de samlade skulderna (eller 20 procents riskvägda tillgångar) innan hemlandet får möjlighet till att använda andra handlingsalternativ.

"I nuläget har vi möjlighet genom hybridlån eller andra möjligheter att stötta banksystemet innan det har gått så långt", sade Anders Borg.

Målet är att finansministrar och Europaparlamentet ska enas om en gemensam version före årsskiftet.

Bail in-systemet kommer att medföra en viss höjning av finansieringskostnaderna för banker. Det är själva poängen med systemet, förklarade finansministern.

"Finansiering av banker kommer att bli mer riskfyllt eftersom de kan drabbas av skuldnedskrivningar. Det är den formen av marknadsdisciplin vi vill ha. Och normalt betyder det lite högre räntor", sade Anders Borg.

Överenskommelsen betyder också att regeringen får överväga om kraven på svenska banker måste skärpas ytterligare, sade finansministern.

Överenskommelsen lägger fast en turordning för förluster - först aktiekapitalet och sedan nedskrivningar av osäkrade fordringar och insättningar från stora företag över 100.000 euro. Fordringar från privatpersoner, småföretagare och Europeiska investeringsbanken ska få privilegierad status.

Undantag från skuldnedskrivningen görs helt för säkrade insättningar och obligationer, anställdas och leverantörers fordringar, samt interbanklån.

Vidare måste alla EU-länder bygga upp nationella resolutionsfonder genom bankers avgifter, som inom tio år ska uppgå till åtminstone 0,8 procent av säkrade insättningar i landet. (Storbritannien har fått undantag och behöver bara samla in motsvarade bankavgifter.)

Nationella bankräddningsmyndigheter ska också sätta minimikrav för bankers egna medel för att se till att de har tillräcklig kapacitet att absorbera förluster.