Torbjörn Becker, vd för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), var en av de inbjudna talarna vid SNS morgonseminarium på tisdagen.

Han anser att Lettland bör devalvera, och redan borde gjort det, som en del av det program som IMF stöttar för att få landet på fötter igen. De svenska bankerna är Torbjörn Becker inte orolig för.

"Jag tror att notan för de svenska bankerna kommer att bli högre om Lettland inte devalverar men det är också en fråga om timing, när kostnaderna tas", säger han.

En devalvering skulle, enligt Torbjörn Becker, leda till att de svenska bankerna som är verksamma i Lettland tvingas ta mer av förlusterna direkt, men i slutändan kan kostnaden alltså bli lägre.

"Att låta bli att devalvera innebär inte att man undviker problemen och historiska erfarenheter visar att den sortens beteende brukar resultera i att BNP kollapsar."

En försämrad ekonomisk situation riskerar att leda till att ännu fler letter förlorar jobben och får problem att betala sina lån. En devalvering innebär att lånen som är i utländsk valuta blir dyrare.

"Det är i viss mån ett val mellan pest och kolera", säger Torbjörn Becker. En devalvering skulle dock, enligt honom, vara positiv för Lettland ekonomi.

Är det inte för sent att devalvera nu?

"Jo, i någon bemärkelse är det lite för sent. De borde ha släppt valutan fri redan innan krisen. Men samtidigt har man gjort så mycket åtstramningar att landet har ett bra utgångsläge. De har bäddat sängen väl."

Varför ska Lettland devalvera när landet nästan inte har någon exportsektor?

"Om alla runt omkring devalverar kommer Lettland snart inte ha någon exportmarknad alls", säger han.

Det stora problemet nu är dock, enligt Torbjörn Becker, kapitalflödena.

"Så länge det finns den här osäkerheten om vart valutan är på väg kommer det att vara väldigt svårt att attrahera utländska investeringar igen."

Skulle inte en devalvering betyda ekonomiskt kaos i Lettland?

"Det kan säkert bli stökigt."

Det varnas ofta för vad som vid en devalvering skulle hända med de lettiska privatpersoner som tagit stora lån i euro. Torbjörn Becker påpekar dock att det trots allt inte är så många.

"Det handlar om mellan 15 och 20 procent av befolkningen som har lån i utländsk valuta, och det är knappast den fattigaste delen", säger han.

Borde IMF ha krävt en devalvering från början, som krav för att Lettland skulle få låna pengar?

"Jag är övertygad om att IMF har poängterat att en devalvering hade hjälpt men om Lettland inte vill devalvera är det förmodligen ändå bättre att IMF finns med och hjälper."

Det är dock, enligt Torbjörn Becker, mycket ovanligt att IMF inte kräver en devalvering av en övervärderad valuta.