På råvarumarknaden har det varit fortsatt kylig på det flesta håll och nedgångarna har tagit störst proportioner i silver, guld och olja.

Men det finns en lättmetall som lyft i det korta perspektivet, på en månad har priset på aluminium stigit nästan 8 procent.

2011 toppade priset på aluminium men har sedan dess nära halverats. Prisfallet har lett till att ett antal större producenter dragit ner sin produktion och det har i sin tur minskat utbudet och utlöst en prisrekyl uppåt men i ett större perspektiv så är trenden likt i övriga metaller fortsatt svikande.

Kopparpriset har också halkat ned för en brant nedförsbacke och här talas det ofta om att efterfrågan från Asien är avgörande. Enligt CNBC står Kina för över 40 procent av världens kopparkonsumtion.

Men efterfrågan från det stora landet i öst ser ut att ha tappat. Även om de senaste konjunkturmätningarna varit svaga så växer landets ekonomi, om än i långsammare takt.

Enligt Wall Street Journal kan minskad kopparproduktion, bland annat på grund av en strejk i Perus största koppargruva, i det kortare perspektivet påverka kopparpriset positivt.

En av metallerna som utvecklas allra svagast är det ädla guldet. Under onsdagsmorgonen handlades metallen till det lägsta priset på fyra år och nedgången i såväl guld som silver verkar tillta. Vi har tidigare sett hur silverpriset tenderar att röra sig våldsamt när något händer och volatiliteten har tilltagit.

Prisfallet i ädla metaller tilltog i och med att amerikanska centralbanken meddelade att man avslutar sina kvantitativa lättnader och låter de finansiella marknaderna klara sig utan extra injektioner.

Planen att ganska snart höja styrräntan ligger också kvar.  

I samma veva slog Japans centralbank till med stora släggan och till känna gav att de tänker göra tvärt om.

Här ska marknaden flödas med ökade stimulanser, allt för att väcka liv i ekonomin. Den nyheten fick den japanska yenen att dyka mot den amerikanska dollarn och utvecklingen i valutaparet har senaste månaden varit häpnadsväckande.

USAs nu mer konservativare penningpolitik gör att dollarn lockar och marknadskrafterna har sett till att valutan nu handlas på den högsta nivån på länge.

En dyrare dollar innebär, för alla med en annan basvaluta, att alla handelsvaror som köps och säljs i dollar har blivit dyrare, så även guld och silver. För att relationerna mellan utbud och efterfrågan ska förbli intakt faller därför priset på ädelmetallerna för att försöka kompensera för den dyrare dollarn.

Guld har blivit ett spekulativt investeringsslag och setts som en säkring mot rusande inflation. Men många av världens ekonomier tampas idag istället med en allt för låg inflation vilket gör att guld och silver i det hänseendet inte glimmar lika starkt längre.

På en vecka har guldpriset rasat 5 procent och på en månad knappt 3,5 procent, räknat i dollar. Och anledningen till det är troligtvis en kombination av orsakerna ovan.

Amerikanerna är också inblandade i oljepriskollapsen. Även på oljepriset har en starkare dollar haft en negativ påverkan men utbudet överstiger också efterfrågan.

USA producerar snart lika mycket olja som på sjuttiotalet. Samtidigt har Saudiarabien beslutat att behålla sin produktion och sänka sitt officiella oljepris. En del bedömare tror att saudierna gör så för att försvara sin marknadsposition och att ett lågt oljepris hämmar konkurrerade exploatering.

Mer konspiratoriskt lagda spekulerar i att USA i en pakt med Saudiarabien använder oljepriset som ett vapen mot Putin. Ryssland är starkt beroende av sina intäkter från gas och olja – halva landets statsbudget finansieras med intäkter från energiexport.

Ett lågt oljepris kan på sikt bli ett bekymmer för ryssen. Enligt mediauppgifter förlorar Kreml 14 miljarder kronor i intäkter för varje dollar oljepriset går ned.

Till vinnarna på oljeprisraset hör länder som är beroende av oljeimport för att klara sin energikonsumtion, där bland Japan, Kina och EU-området.