Sedan mitten på december har vi haft en riktigt trevlig utveckling på de flesta av världens börser. Det kanske bästa av allt är att dessutom att volatiliteten sjunkit rejält och har efter en mycket turbulent höst nu närmat sig mer normala nivåer. Det bidrar till visst hopp om en hyggligt stabil börsutveckling under årets sista stapplande dagar.

Orsakerna till börsvändningen är flera men givetvis spelar den europeiska centralbankens nya treåriga lån till europeiska banker en avgörande roll.

Det blev en formidabel klappjakt på de nya ECB-lånen från bankernas sida och den sammanlagda utlåningen på det första erbjudandet landade på hela 489 miljarder euro. Det var mer än dubbelt så mycket som väntat och förhoppningar väcktes om att en del av dessa lån kommer att användas för att underlätta skuldsituationen för de mest utsatta europeiska krisländerna.

Den förhoppningen har dock kommit av sig lite i och med att de långa marknadsräntorna åter börjat stiga i bland annat Spanien och Italien. Men räntenivåerna är trots allt betydligt lägre nu än i slutet av november. Det återstår dock att se om det här penningpolitiska trolleritricket från ECB:s sida kommer att bidra till ett större lugn på lite längre sikt.

En annan orsak till bättre börshumör är att flera konjunkturindikatorer lyckats överraska positivt. Det gäller framför allt amerikanska data, men i förra veckan fick vi dessutom se ett tyskt IFO-index som var starkare än väntat och som biter sig kvar på historiskt sett höga nivåer.

Att tyskt näringsliv trots all turbulens tuffar på är en betydligt tryggare grund för den framtida europeiska krishanteringen än ännu mer billiga pengar från ECB.

Den svenska Riksbanken försöker också dra sitt strå till stacken för att hålla svensk och europeisk konjunktur vid liv. Förra veckans räntesänkning får dock mycket begränsad effekt så länge bankerna framför allt använder den för att stärka sina egna marginaler.

Vår förhoppning är därför att finansdepartementet och Finansinspektionen inte tar så mycket julledigt i år utan funderar vad som kan göras för att få ordning på otyget.

Den här veckan är av förståeliga skäl relativt tunn på makronyheter men det finns trots allt några riktiga godbitar för den intresserade.

Tisdag

Eftermiddagens skörd av amerikanska makrosiffror är högintressant. S&P/Case and Shiller presenterar sitt husprisindex och förhoppningen är att prisfallet ska ha dämpats. För det talar de överraskande starka siffrorna över bostadsförsäljningen som kommit under senare tid.

Dessutom hoppas många på att hushållens förtroende ska ha fortsatt att stiga samtidigt som inköpschefsindex för Richmondregionen ska ha stärkts i december. Trenden för andra regionala inköpschefsindex talar i alla fall för ett utfall i den riktningen.

Onsdag

På onsdag riktar vi blickarna först mot Japan, varifrån vi får industriproduktions- och detaljhandelssiffror för november. Det har ju kommit lite surare statistik än väntat från Japan.

Under förmiddagen kommer sedan svenska siffror över hushållsutlåning och detaljhandelsförsäljning i november. Nu har vi visserligen redan fått se en räntesänkning men dessa siffror kan ge en indikation om mer är att vänta inom en snar framtid. Dessutom ska Italien ut och sälja statsskuldsväxlar under onsdagen.

Torsdag

Italien fortsätter under torsdagen att försöka attrahera kapital från marknaden när bland annat statsobligationer med löptider till 2014, 2021 och 2022 ska säljas. Kanske kan man smyga ut lite statspapper till låga räntor under årets sista skälvande dagar?

Dessutom är vi nyfikna på den amerikanska veckosiffran över nyanmälda arbetslösa samt inköpschefsindex för Chicagoregionen. Just veckosiffran över nyanmälda sökande av arbetsmarknadsunderstöd har sjunkit kraftigt under senare tid och väcker förhoppningar om en mer rejäl vändning på amerikansk arbetsmarknad. Siffrorna under stora helger är dock svårtolkade.

Fredagen

Veckan avslutas med två mindre viktiga inköpschefsindex för Japan respektive Kina.