Båda alternativen är

realistiska, och kanske mer realistiska än att ekonomierna återgår till kända definitioner av prisstabilitet inom kort. För USA:s del landar "valet" i inflation, "valet att ha deflation är alldeles för systemfarligt". Det säger Peter Kaplan, chefekonom för Norden på Royal Bank of Scotland, RBS, i en intervju med nyhetsbyrån Direkt.

Han tror att de

amerikanska myndigheterna nu framför allt engagerar sig i att återställa balansen mellan varuprisinflationen och tillgångspriserna, främst huspriserna.

Under de senaste

tiotalet åren har en låg KPI-inflation bidragit till att hålla räntenivåerna nere, vilken i sin tur har bidragit till att pressa upp tillgångspriserna.

"Tillgångspriserna

ska egentligen vara en funktion av vad man tror om framtida pris på kapital och utdelningar, men eftersom de korta räntorna hade varit så låga under så lång tid, och när penningmängden hade kunnat öka under så lång tid utan att det hade skapat inflation, då såg man det som att priset på kapital skulle vara lågt under överskådlig framtid. Det drev upp tillgångspriserna kraftigt", säger Peter Kaplan.

Tillgångspriserna,

exempelvis huspriser, som relation till KPI hade legat relativt stabilt under hundra år, men exploderade sedan i mitten på 1990-talet och började stiga mycket kraftigt.

"För att rätta till

denna obalans, att tillgångspriser ligger allt för högt i förhållande till konsumentpriserna, finns två vägar att gå; antingen höjer man priserna på varor eller så sänker man dem på tillgångar", säger Peter Kaplan.

"Vad man vill

göra är att tillgångspriser går ned i förhållande till konsumentpriser på ett kontrollerat sätt. Men det är nog varupriserna som ska gå upp i förhållande till tillgångspriserna, och det innebär naturligtvis inflation."

De amerikanska

hushållen ska därmed "amortera" sina bostadslån med högre inflation. Japan hade ett liknande problem på 90-talet, för högt uppdrivna huspriser i förhållande till konsumentpriserna. Där valde myndigheterna att inte släppa på inflationen, anpassningen fick ske genom fallande huspriser.

"Varför valde

de inte att skapa inflation i Japan? Ja, det gäller att titta på vilka är det som vinner på inflation och vilka som förlorar på inflation. De som vinner på inflation är de som har skulder, och bundna räntor på skulderna. De som förlorar på det är de som har obligationerna. I fallet Japan var det ganska tydligt att de som hade skulderna var i mångt och mycket banker och fastighetsbolag, som man såg lite som 'bovarna i dramat', medan det var japaner generellt, hushållen, som hade obligationerna i stor utsträckning", säger Peter Kaplan.

Att återställa balans

genom att skapa inflation i Japan hade därmed inneburit "att ta från hushållen och ge till de 'korrupta' företagen", och det är ingen angenäm uppgift för politiker.

Enligt Peter Kaplans

bedömning hade det med andra ord varit möjligt för Japan att undvika deflationsproblemen på 1990-talet om bara viljan hade funnits.

"Man kan nog

alltid skapa inflation, men frågan är vad kostnaden blir? I Japan hade kostnaden för inflation blivit hög, framför allt för hushållen", säger han.

Tittar man däremot

på USA, och kanske Storbritannien, nu så är kostnaden för att rätta till obalansen med inflation betydligt lägre.

"I USA ägs obligationerna

i stor utsträckning av icke-amerikaner, medan skulderna hålls av amerikaner. Där blir det en transferering från omvärlden till amerikanska hushåll. Så rent fördelningsmässigt blir kostnaden för inflation mindre (än i Japan). Dessutom rättar det till en obalans", säger Peter Kaplan.

Givet detta finns

det en större politisk vilja att skapa inflation i USA nu än det fanns i Japan på 1990-talet. Med den kraftiga ekonomiska inbromsningen nu finns det samtidigt en uppenbar risk för deflation, vilket gör det ännu mer attraktivt att göra allt för att skapa inflation, vilket definitivt är mindre förödande för den amerikanska ekonomin än deflation.

"Deflation innebär

fallande varupriser, men det är viktigt att understryka att det framför allt innebär fallande tillgångspriser. Återigen, obalansen mellan tillgångspriser och konsumentpriser kommer att rätta till sig, men för att den ska rätta till under deflation sig måste tillgångspriserna falla mer än konsumentpriserna", säger Peter Kaplan.

En sådan utveckling

skulle innebära en allvarlig systemrisk i nuläget; allt fler hushåll skulle upptäcka att skulderna överstiger husvärdet vilket gör att bankerna kräver ökade amorteringar, något som i sin tur dämpar efterfrågan.

"Så får man

en mycket tråkig ekonomisk utveckling, och dessutom får bankerna ännu större problem - staten tvingas gå in med ännu mer pengar för att täcka förlusterna. Det är en väg som jag skulle säga att de är oerhört ovilliga att gå", säger Peter Kaplan

Första prioritet för

de amerikanska beslutsfattarna är nu att skydda det finansiella systemet, och då gäller det att undvika fortsatt fallande huspriser. Det är det man inriktar sig på och man kommer sannolikt att vara mycket aktiva även framöver i försöken att stabilisera dessa. Men givet att obalansen kräver att huspriserna faller i relation till konsumentpriserna innebär det att konsumentprisinflationen måste tvingas upp. Det går, men det kräver uppseendeväckande insatser.

I Sverige liknar

situationen mer den japanska, oavsett om man väljer att balansera huspriserna med stigande inflation eller med sjunkande huspriser så handlar det främst om interna transfereringar, enligt Peter Kaplan.

"Om man släpper

upp inflationen så ger man till sjuttio- och åttiotalisterna (med nyköpta och högbelånade hus) och tar från fyrtiotalisterna. Det kan man ju fundera på om man kommer att godkänna när väljarkåren ser ut som den gör", säger han.

Men även om

beslutsfattarna inte aktivt väljer att balansera huspriserna med högre inflation kommer Sverige knappast att kunna isoleras från den högre inflationen i omvärlden. "Vi kommer få att se en inflation som inte ligger på USA:s höga nivå, men kanske strax under Europa-snittet", säger Peter Kaplan.

NYHETSBYRÅN DIREKT

----

Vad tycker du

- inflation eller deflation? Tyck till i artikelkommentaren.