Parterna inom handeln slöt på torsdagskvällen ett nytt avtal och med kostnadsökningar som enligt arbetsgivarna håller sig till industrins norm på 2,6 procent. Det bör på marginalen kunna lugna Riksbanken vad gäller inflationsrisken. Det säger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt på fredagen.

En liten varningsflagg kan dock hissas för en svag svensk produktivitet och ett ökat kostnadstryck.

"Med tanke på Riksbanken är det viktigaste för marknaden att lönerna inte har stuckit i väg. Detta minskar risken för att vi får en lönedriven inflation", säger Per Selldén, analytiker vid Swedbank.

Han tillägger att det finns en viss tveksamhet kring en svag svensk produktivitet, men att löneökningarna ändå är för Riksbanken på "rimliga nivåer".

"Hade avtalet kommit in på de nivåer som Handels krävt hade det varit en större oro hos Riksbanken, nu minskar risken ganska avsevärt för att de ska få agera. Detta är nu något Riksbanken kan lägga till handlingarna", säger Per Selldén.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, säger att avtalsrörelsen inte har varit något större fråga för Riksbanken, vars fokus ligger på hur man ska bedöma den inbromsning som skedde i svensk ekonomi kring årsskiftet och hur stora effekter det får för arbetsmarknaden.

"Om något är det lugnande för Riksbanken att de slutna avtalen ser ut att ligga inom ramen för tidigare avtal i industrin", säger han.

Lite mer orolig är Roger Josefsson, Danske Banks chefekonom i Sverige, som inte riktigt får ihop att handelns avtal skulle innebära en kostnadsökning på 2,6 procent.

"Men det är inte heller riktigt så blodigt som man kunde frukta utifrån förhandlingarna. Mellan tummen och pekfingret hamnar man på drygt 3 procent, det är inte så vansinnigt mycket att bråka om. Det är rätt högt, men strukturen är ändå rätt okej", säger han.

Han pekar på att lägstalönerna höjs mindre än övriga löner, vilket är positivt eftersom det gör det billigare att anställa unga, vilket i sin tur kan bidra till att få ned ungdomsarbetslösheten.

Med detta sagt tillägger dock Roger Josefsson att de svenska löneökningarna i år ändå blir ganska höga i förhållande till produktiviteten och tillsammans med en starkare krona innebär det en försvagad konkurrenskraft.

"Det verkar som om industrin kommer att vara golvet för löneökningarna, det är inte långsiktigt bra, det urholkar svensk konkurrenskraft", säger han.

I närtid tror dock inte Roger Josefsson att löneavtalen kommer att få någon större betydelse för Riksbanken, men de kommer ändå att ge lite ammunition åt hökarna i direktionen.

"Att kostnadstrycket i svensk ekonomi är lite högre, kommer att ge dem ytterligare ett argument, men det är inget huvudargument för dem", säger Roger Josefsson.