Det har varit en bedrövlig börssommar. Världsindex har gått ned 10 procent, och Stockholmsbörsen har fallit med nästan 20 procent.  Världen, eller åtminstone, västvärlden håller på att genomgå en av sina värsta perioder. Just nu vet vi inte hur det kommer att sluta. Men i börskurserna syns tydligt investerarnas osäkerhet.

De aktiemarknader som har stigit är inte de som fondspararna brukar investera på. Börserna i Tunisien och Trinidad och Tobago ligger både på plus 10 procent. Den indonesiska börsen hör också till undantagen och har stigit med drygt 5 procent.

I våra fonder är det mest röda siffror i facit för sommaren. De sämsta fonderna finner vi bland de som investerar på Balkan och runt Svarta havet. Trigon Balkan A har fallit med knappt 34 procent, och Danske Invest Svarta Havet ligger på minus 29 procent. Nästan lika dåligt har det gått för Swedbank Robur Balkanfond som har tappat 28 procent i värde de senaste tre månaderna.

Turkietfonderna har också mycket förlorad marknad att ta igen. East Capital Turkiet ligger på minus 27 procent. Det är lika mycket som HSBC Turkey Equity och BNP Paribas Equity Turkey har gått ned.

Sommaren har också varit hård mot de fonder som investerar i förnyelsebar energi. DnB NOR Renewable Energy SEK har tappat drygt 25 procent och FIM Green Energy ligger på minus 22 procent. I snitt har kategorin fallit med 18 procent. Black Rock New Energy A2 EUR har fallit minst och ligger på minus 15 procent.

Bland Sverigefonderna har sommaren varit lika stygg mot småbolagsfonderna som de breda Sverigefonderna. I snitt har de tappat knappt 20 procent. Sämst har det gått för Tangent som har fallit med nästan 30 procent, men även Swedbank Roburs koncentrerade, Stella Sverige, har haft det svårt och gått ned med drygt 25 procent.

Spiltan, Carnegie och Cicero tillhör de som har klarat sig relativt bra. Spiltan Aktiefond Stabil ligger på minus 14 procent, Carnegie Strategi på minus 15 procent och Cicero Focus har bara fallit med 13 procent. Det kan jämföras med, till exempel indexfonden Avanza Zero som har förlorat knappt 18 procent.

För att hitta vinnarfonderna måste vi leta i andra fondkategorier än aktiefonder. Sommarens riktiga vinnarfonder hittar vi i Schweiz och det är inte aktiefonderna utan räntefonderna som har utklassat alla andra fonder.

Den schweiziska francen har blivit hett eftertraktad i kölvattnet av skuldkrisen och stigit cirka 20 procent mot den svenska kronan de senaste tre månaderna. I slutet av juni rekommenderade placera.nu köp i bland annat Parvest Short Term Classic Acc och sedan dess har fonden stigit med drygt 12 procent. De senaste tre månaderna har fonden stigit med nästan 20 procent.

Dock finns det schweiziska räntefonder som har stigit mer. Vontobel Swiss Franc Bond A ligger på plus 23 procent och Sarasin Sustainable Bond CHF A har stigit med 22 procent. Faktum är att de 35 bästa fonderna de senaste tre månaderna har alla gemensamt att de investerar i eller valutasäkrar sina investeringar i schweizerfranc.

Dock har det inte gått lika bra för schweiziska aktiefonder. Som grupp har de tappat 13 procent, mätt i svenska kronor, och hela 27 procent räknat i schweiziska franc.

Under finansturbulensen har också guldpriset fått sig en skjuts uppåt. Idag kostar det 1 740 USD/troy oz. Det är en ökning med 17 procent jämfört med tre månader sedan. Black Rock World Gold har också stigit med drygt 10 procent under tiden.

Även den japanska yenen har setts som en skyddad hamn och stigit med 9 procent mot den svenska kronan . Parvest Japan Yen Bond Classic Acc har stigit med nästan 10 procent. Det finns även vissa aktiefonder som har gått bra i ett svenskt perspektiv. JP Morgan Japan Small Cap ligger på nästan plus 9 procent, en halv procent bättre än Parvest Japan Small Cap Classic. Men som grupp ligger japanska aktiefonder på minus 1 procent.

De som före sommaren satsade på långa svenska obligationsfonder har fått bra betalt. AMF Räntefond Lång har stigit med drygt 5 procent, och Öhman Obligationsfond med nästan 4 procent. Som grupp har de långs svenska räntefonderna stigit med drygt 3,5 procent. De som istället valde lågriskalternativet, korta svenska räntefonder har fått en avkastning på cirka 0,5 procent.