Det fanns inför dagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet vissa förhoppningar om att indikatorerna skulle ha stabiliserats, om än på låga nivåer. En förhoppnings som troligen fick extra skjuts efter att det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv, överraskande stärktes i november.

Tyvärr kom dessa förhoppningar på skam och barometerindikatorn, som är en sammanvägning av resultaten från hushålls- respektive näringslivsundersökningen, föll med sju enheter i november.

Barometerindikatorn landade på 86,0 och ligger därmed på nivåer som brukar förknippas med en kraftig inbromsning i svensk ekonomi. Ungefär på samma nivåer som efter it-kraschen eller uppbromsningen i mitten av 1990-talet i samband med kronförstärkning och alldeles för stram räntepolitik. Bägge dessa gånger lyckades vi dock undvika att sjunka ner i en regelrätt recession men hade negativ tillväxt under enskilda kvartal. 

Det som oroar allra mest i dagens barometer är bredden i nedgången. Precis som i oktober bidrar alla sektorer i näringslivet till nedgången och pessimismen bland hushållen sprider sig, framför allt avseende utvecklingen för svensk ekonomi. Däremot hankar sig indikatorn för hushållens syn på den egna ekonomi sig fortfarande uppe på hyggliga nivåer.

Men det som verkligen sticker ut i hushållsundersökningen är att två tredjedelar av de tillfrågade tror att arbetslösheten ska stiga framöver. En andel som endast överträffas av mätningarna under den värsta finanspaniken vid årsskiftet 2008/2009. Att så många är oroade för stigande arbetslöshet betyder sannolikt att allt fler också blir försiktigare med utgifterna.

Att oroa sig för stigande arbetslöshet verkar också vara det rationella alternativet just nu. I alla branscher planeras eller genomförs redan personalnedskärningar. Och att den sysselsättningsintensiva privata tjänstesektorn, som fram till nu klarat sig från efterfrågebortfall, redovisar den största negativa förändringen i sin konfidensindikator talar för att vi bara sett början på nedskärningarna. Konfidensindikatorn i den privata tjänstesektorn gick från +6 till -7.

På torsdag får vi de svenska BNP-siffrorna för årets tredje kvartal och analytikernas prognoser ligger på en kraftigt uppbromsning i tillväxten men att Sverige slipper redovisa negativ tillväxt. Men givet dagens svaga konjunkturbarometer är sannolikheten mycket stor att vi tvingas redovisa minussiffror för det fjärde kvartalet.

För Riksbanken borde dagens siffror vara den sista bekräftelsen på att en räntesänkning på decembermötet är nödvändig för att om möjligt stimulera den svenska tillväxten. Vi vidhåller därmed vår prognos att styrräntan har sänkts från dagens 1,25 procent till 0,75 procent innan våren gör sitt intåg.

Skulle torsdagens BNP-siffror dessutom överraska åt det negativa hållet finns det utrymme för en sänkning med 0,5 procentenheter redan i december. Alla parametrar i form av svag tillväxt, låg inflation och stigande varsel finns redan på plats för en större sänkning, men i nuläget tror vi inte att direktionsmedlemmarna är beredda på en så stor omsvängning i synen på räntepolitiken.

Dessutom ökar successivt trycket på regeringen att vidta åtgärder för att hålla tillväxten vid liv och parera effekterna av en allt svagare arbetsmarknad. Här är processen dock processen betydligt mer trögrörlig än på Riksbanken.

Vi noterar att den svenska kronan tagit en del stryk efter att barometersiffrorna publicerats men det sker efter en vecka där kronan gått starkt mot valutor som euron och den amerikanska dollarn. En euro kostar nu 8,60 kronor och en dollar kostar 6,64.