Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 17 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 0,75 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 30 juni 2010, då den höjdes med 25 punkter.

Direktionen var oenig i sitt räntebeslut på onsdagen.

Vice Riksbankschefen Lars EO Svensson reserverade sig mot räntebeslutet och reporäntebanan. Han förordade en reporänta på 0,50 procent och en låg reporäntebana som gradvis stiger mot 1,75 procent i slutet av prognosperioden.

Han anförde att den högre reporäntabanan i huvudscenariot skulle, om den inkorporeras i marknadsförväntningarna, medföra en betydande åtstramning av den nuvarande faktiska penningpolitiken, med en kraftig höjning av marknadsräntor med längre löptid och en kraftig kronförstärkning. Det skulle sänka den redan låga KPI-inflationen och höja den redan höga arbetslösheten under prognosperioden.

Vice Riksbankschefen Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan och förordade en flackare reporäntebana, där reporäntan ligger "någon procentenhet lägre" i slutet av prognosperioden. Hon hänvisade till att en svagare utveckling i omvärlden kan förväntas dra ned tillväxt och inflation även i Sverige längre fram. En långsammare höjning av reporäntan borde då leda till att inflationen hamnar närmare målet och resursutnyttjandet hamnar närmare vad som är normalt.

Bilden av den svenska ekonomin är sådan att efterfrågan de närmaste åren kommer att vara god. Sysselsättningen stiger på bred front, och anställningsplanernas kurvor är tillbaka på en mer normal nivå.

Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på torsdagen.

Med dessa sysselsättningsplaner och givet att detta pågått ett tag får vi nu en tydlig vändning på arbetsmarknaden. Tidigare såg Riksbanken en vändning efter att arbetslösheten toppat någonstans runt 11 procent, nu ser det ut att vända vid en betydligt lägre nivå.

För att få en sådan normalisering av penningpolitiken som Riksbanken ser framför sig så behöver de höja räntan, och de ser också framför sig fortsatta räntehöjningar som det beskrivs i räntebanan, sade han.

"Om vi skulle få snabbare löneökningar så blir inflationen högre, och därmed blir räntan högre, men skulle utvecklingen i omvärlden bli svagare så går det åt andra hållet och då skjuts räntehöjningarna på framtiden", sade han.

Han sade att vi kommer att ha en expansiv penningpolitik under överskådlig tid, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vi startar från en exceptionellt låg nivå i samband med finanskrisen.

Han konstaterade att 2010 kommer att vara ett mycket bra år för Sverige, och även de kommande åren kommer att visa stark tillväxt. Mot slutet av prognosperioden går vi allmänt sett mot balans i ekonomin, men för att uppnå denna balans så behöver räntan höjas nu och även framöver, sade Stefan Ingves.

Stefan Ingves sade att vi har en utveckling i Sverige som avviker från övriga omvärlden och då är det lämpligt att föra penningpolitiken på detta sätt. Vi gick in i krisen med god balans i ekonomin, vi har inte haft problem med statsfinanserna och med den inhemska kreditgivningen, till skillnad från i andra länder.

På frågan om det är ett problem att marknaden spår en annan ränteutveckling än Riksbanken sade han att "så småningom när det gäller att sätta räntan så får vi räntan dit vi vill, det är det penningpolitik handlar om".

Han tillade att de aldrig väntat sig att marknaden och Riksbanken skulle ha identiska bedömningar om räntebanan, utan detta är en del av den ekonomiska debatt som pågår i samhället om penningpolitiken.

Han sade också att vi någon gång de närmaste åren, men bortom prognosperioden, säkert kommer att få en diskussion om arbetskraftsbrist och överhettningstendenser på arbetsmarknaden, men då kommer också arbetslösheten att ligga på en annan nivå än nu.